C-PERSPEKTIV
Bara fem år efter torkåret 2018 har svenskt lantbruk skördeprognoser som pekar mot lägre skördar jämfört med normalåret.
Ännu pågår årets tröskning av spannmål på Gotland för fullt och det ska bli intressant att se hur Gotlands skördenivåer ser ut i jämförelse med övriga Sverige. På Gotland har nederbörden dessutom fördelats relativt ojämnt och där torkan varit som värst är foderbristen nu mycket stor och skördarna blir säkert också lägre.
Lantmännen gjorde i våras ett antal inspel till regeringen om behovet av en Livsmedelsstrategi 2.0. Här lyftes vikten av en förstärkt agenda för klimatanpassning, med både ökad dränering och bevattning av svensk åkermark. Motsvarande inspel gjorde jag med en motion till Centerpartiets riksstämma redan hösten 2021. För behoven är jättestora framåt!
I Sverige är cirka 50 procent av åkermarken täckdikad och cirka hälften av täckdikningen sägs vara äldre än 50 år. Tidigare undersökningar av bland andra SCB från 2016 visade att 20 procent av den brukade åkerarealen hade otillfredsställande dränering.
På arrenderad mark som blir en allt vanligare driftsform inom svenskt lantbruk sker i dag för lite dräneringsinsatser. Både vid torka och vid skyfall är modern dränering helt avgörande för skördeutfallet och för att minska läckage av näringsämnen.
Enligt tidigare uppgifter från Jordbruksverket bevattnas Sverige på mindre än cirka 100 000 hektar, det vill säga mindre än 3,5 procent av den totala odlade arealen. Bevattningen bedöms dock ha hög effektivitet, 80 procent jämfört med 40 procent globalt. Längre perioder av torka gör att behovet av bevattning förväntas öka enligt Sveriges lantbruksuniversitet.
Även om vi har gott om vatten i Sverige och jordbrukets behov utgör en liten del av det totala vattenbehovet så uppstår redan i dag bristsituationer. Både eftersom de regionala skillnaderna är stora och för att grödans behov är som störst när tillgången på vatten är som sämst. Framför allt i sydöstra Sverige får vi räkna med en fortsatt och ökad konkurrens om vattnet. Fler bevattningsdammar är därför lösningen.
I Sveriges nya strategiska plan för EU:s jordbrukspolitik skulle stöden till bevattningsdammar öka. Därför ställer man sig undrande över den kritik som i veckan framfördes av LRF på Gotland om att stöden för bevattningsdammar varit så låga på ön. Det väcker frågor kring om investeringsstöden ens är tillräckliga och hur de fördelas över Sverige.
Här skulle regeringen och riksdagens miljö- och jordbruksutskott i större utsträckning behöva sätta sig in i hur klimatförändringarna slår olika hårt i olika delar av Sverige. När svenska myndigheter sedan utformar fördelningsnycklar för klimatanpassningsåtgärder behöver stöden i större utsträckning riktas ännu starkare till de län som drabbas hårdast av den allt oftare återkommande torkan.