KOMMENTAR
År 2014 pågick en kampanj mot det ekologiska jordbruket baserad på en bok av fyra forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Då hävdades att ”forskningen har visat” att det ekologiska jordbruket inte har några fördelar ur miljö- och klimatsynpunkt, jämfört med konventionell odling. Påståendena bemöttes skarpt av andra forskare med hjälp av ett överväldigande forskningsmaterial som visar det motsatta.
Nu tycks påståendena ha återuppstått, den här gången baserade på en rapport av Christian Jörgensen, utredare vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som bland annat kommenterats på ledarplats i GT.
Man bygger, då som nu, i stort sett hela argumentationen på ett felaktigt antagande om att ekologiskt jordbruk generellt ger mycket mindre skördar. Ser man i svensk jordbruksstatistik är många ekoodlingar som redovisas bara delvis ekologiska i verklig bemärkelse. De kan kallas extensiva konventionella odlingar där man tagit bort konstgödsel och bekämpningsmedel för att få EU-stöd för ekoodling. Jämförelserna blir därför helt missvisande.
Mer seriösa jämförelser visar att vilken typ av jordbruk som ger störst skörd beror på odlingsförhållandena. På de mest bördiga odlingsjordarna är konventionella skördar i regel större, fast det sker med en utarmning av dem vid ensidig spannmålsodling. Men SLU:s jämförande gårdsförsök i Öjebyn utanför Piteå under 12 år med konventionellt och ekologiskt jordbruk visade på något högre produktion i den ekologiska delen.
Ser man på tredje världen och lite svårare odlingsförhållanden är det de markvårdande egenskaperna i ekologisk odling som ger utslag. I en FN-rapport från 2011 baserad på 57 projekt redovisas skördeökningar på i snitt 80 procent i ekologisk odling jämfört med konventionell. Betydelsen av ekologisk odling för att klara flertalet av FNs miljömål som att stoppa den pågående globala markförstörelsen framgår också av en färsk rapport från FAO.
Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet men då måste jordbruket bli klimatsmartare. Produktionen och användningen av handelsgödsel och foder, till exempel soja, leder till stora utsläpp av växthusgaser. Ekologiska kretsloppsjordbruk som odlar mer vall och baljväxter, och har anpassad djurhållning, blir mer självförsörjande och binder kol ur atmosfären. De förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång.
Ett mer naturligt kretslopp av näringsämnen ger dessutom högre näringsvärden i maten och bättre proteinkvalitet. Till det kommer naturligtvis värdet i att slippa risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedlen och miljön och därmed stoppa den pågående utarmningen av biologisk mångfald.
På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Den som förvandlar jordbruket från klimatbelastning till en klimattillgång.