C-PERSPEKTIV
Tidigare i år skrev jag om vallstödsfrågan och att det är ett stort misstag att vallstödet tagits bort inom Sveriges nationella jordbruksprogram.
Nu har det börjat blossa upp debatter i lantbrukspressen om detta. Intressant att se är att mark/växtagronomen Linda af Geijerstam som ägnat hela sitt yrkesliv åt forskning kring växtodlings- och vallfrågor nu ryter ifrån. Som ordförande i Svenska vallföreningen är hon mycket kunnig kring vallproduktionsfrågor.
Klimatförändringarna har senaste åren seglat upp som något som allt hårdare styr EU:s jordbrukspolitiska stödutformning. Det förändrade världsläget bidrar till höjt beredskapsläge och att självförsörjningsfrågorna blir alltmer centrala i vårt land.
Att i det läget som svenska politiker och myndigheter nu har gjort utforma jordbrukspolitiska stöd som inte längre bygger på den långa vallodlingstradition som funnits i Sverige är helt obegripligt.
För i alla långliggande försök som gjorts de senaste 50 åren visar ju återkommande att det är just vallodlingen som främst bidragit till att höja mullhalten i svensk åkermark. För att inte tala om vallens alla andra goda egenskaper för jordhälsa, minskad kväveläckage och varierad växtföljd, minskning av sprutmedel och dess betydelse för biologisk mångfald.
För trots att det visat sig att vallodling utgör en långt mer effektiv kolinlagringsform än de 1-åriga grödor som nu lanserats som stödformer för kolinlagring så envisas Jordbruksverket med att hävda att det blir mer effektivt med andra 1-åriga grödor.
Det Linda af Geijerstam nu påpekar för Jordbruksverket är att det på grund av att vallstödet tagits bort snarare riskerar att bli minus i lantbrukarnas kalkyler och att vallen stegvis väljs bort. Detta är ju oerhört dåligt timat i dessa kristider och när kolinlagringen hos vallen är så mycket mer effektiv än alla andra grödor tillsammans.
Forskaren Pernilla Tidåker vid SLU menar också att bibehålla eller helst öka vallandelen i gräsätande djurs foderstat är en mycket angelägen klimatfråga. Likaså baljväxternas kvävefixerande förmåga i vallen som minskar behovet av konventionell gödning. Det motiverar vallstödet eller en motsvarande miljöersättning för vallens stora miljönytta menar hon.
Nu är det upp till bevis hos den sittande regeringen. Landsbygdsminister Peter Kullgren har lanserat politiska ambitioner kring att öka mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige. Ska han lyckas med det vill det till att han skyndsamt återinför vallstödet. För annars riskerar maskiner på gårdarna stegvis avvecklas och ometablering av vallar att minska.
Då minskar även det höga kunnandet om vallproduktion i Sverige som sedan tar många år av nya investeringar och kunnande att bygga upp igen.
Regeringen måste återinföra vallstödet – ”Gör om gör rätt – Vallstödet är nummer ett!”