Krönika
Kärnkraften byggdes ut i politisk enighet under Tage Erlanders S-regerings tid. På fyra platser uppfördes stora kärnkraftverk.
Sedan tidigare hade det funnits ett par mindre försöksreaktorer i Stockholm och Studsvik samt mindre reaktorer i Ågesta och Marviken vid Norrköping.
När Olof Palme (S) efterträtt Erlander som statsminister togs de fem första reaktorerna i drift, en i Oskarshamn 1972 och senare tre 1975 i vardera Barsebäck i Skåne, Ringhals utanför Kungsbacka och ännu en i Oskarshamn. 1976 togs en andra reaktor i Ringhals i drift. Och en sjätte, andra reaktorn i Barsebäck, var klar att tas i drift, laddas.
1976 var dock valår. Centerpartiet hade sedan 1971 en ny partiledare, Thorbjörn Fälldin. Han var negativ till kärnkraften, en hållning som förstärktes efter valet 1973.
I det valet hade Fälldins parti med 25,1 procent av rösterna blivit större än de två andra borgerliga partierna i riksdagen, Moderaterna och Folkpartiet (nu Liberalerna), tillsammans på 23,7 procent och som båda var för kärnkraft likt S.
Inför valet 1976 var Fälldin borgerlig statsministerkandidat och debatterade med Palme. Fälldin avgav löftet att inte sätta sig i en regering som laddade ett kärnkraftverk.
Fälldins regeringsunderlag fick majoritet i riksdagen och han kunde bli statsminister. I regeringsförhandlingarna mellan de tre partierna sparades kärnkraften till sist. Men frågan blev aldrig avgjord.
Beslut sköts upp till senare, vilket skulle ta två år. Fram till dess skulle det bland annat avgöras om uttjänt kärnkraftsbränsle kunde slutförvaras säkert.
Hösten 1978 var det dags för beslut. M och FP (nu L) ansåg att slutförvar var säkert. Den reaktor som stått klar att laddas (startas) blev laddad året efter valet, 1977, vilket sågs som att Fälldin och C svek ett vallöfte.
Att anse slutförvar av kärnbränsle löst skulle öppna för start av flera reaktorer till. C kunde inte gå med på det. Regeringen sprack mitt itu med C med 86 riksdagsledamöter på ena sidan och M samt FP (nu L) på den andra med 94. Fälldin lämnade in sin och regeringens avskedsansökan till talmannen torsdag 5/10 1978.
En regering med bara FP (L) trädde till. Den förhandlade fram en uppgörelse om kärnkraften med S. Den var klar, men genomfördes inte eftersom Harrisburgolyckan inträffade i slutet av mars 1979.
Det blev i stället en folkomröstning om kärnkraften, i mars 1980. Resultatet blev otydligt. I de två ja-alternativen skulle kärnkraften vara avvecklad till 2010. Det är nu tio år sedan.