Utrikeskrönika
När han förra året sa att USA skulle bygga upp en rymdstyrka sågs det av många som ännu ett exempel på presidentens nyckfullhet och brist på analytisk skärpa. Men mycket talar för att rymden är en viktig arena för framtidens krigföring, och att den som kontrollerar rymden också kontrollerar vad som sker på jorden.
I en analys som publicerades tidigare i år visade forskare vid svenska Totalförsvarets forskningsinstitut att denna logik i alla fall styr kinesiska satsningar på rymden. Kinas utveckling inom rymdområdet har ”närmast exploderat”, skriver Sandra Lindström och John Rydqvist. Enligt kinesiskt militärt tänkande, såvitt det kan urskönjas, är rymdarenan och de informationsresurser som baseras där ”överordnad de klassiska vapengrenarna”. ”Framtida konflikter kommer i många fall att inledas i rymden i syfte att strypa motståndarens informations- och stödfunktioner. Konflikten kan mycket väl avgöras redan i rymd- och informationsdomänen”, skriver Lindström och Rydqvist.
Kina har till exempel teknik för att närma sig satelliter för att övervaka dem, spana på dem eller kunna påverka dem. Egna satelliter kan också användas för att skada eller förstöra motståndarens satelliter. Redan 2007 visade sig Kina ha kapacitet att skjuta ner satelliter, och uppges även kunna blända satelliter från marken med hjälp av laser. Vidare kan man störa ut satellitkommunikation och GPS-signaler samt utsätta satelliter för cyberattacker.
Även i ekonomiska termer pågår en kapprustning. Enligt FOI har Ryssland fallit tillbaka i rymdinvesteringar, samtidigt som Kina har ökat kraftigt. USA:s rymdbudget är på en helt egen nivå, långt större än alla andra länders. Hur stor Kinas rymdbudget är finns det olika beräkningar av. Även med den högre bedömningen, omkring åtta miljarder dollar år 2017, rör det sig bara om motsvarande en fjärdedel av USA:s rymdbudget.
Men en viktig egenskap i Kinas rymdprogram är att det inte finns någon tydlig gräns mellan civilt och militärt. Militären kan dra nytta av hela industrins investeringar. ”Huvudfokus idag är ökad ambition, konsolidering av de militära rymdresurserna och ett ännu tydligare civil-militärt nyttjande av rymdresurserna”, skriver Lindström och Rydqvist.
Plötsligt framstår inte Trumps idé om en sjätte vapengren, rymdkåren, som så långsökt. Om målet – som presidenten formulerar det – är amerikansk dominans i rymden, inte bara amerikansk närvaro, utgör de kinesiska satsningarna på egna förmågor en stor utmaning. ”Satelliter och antisatellitvapen kommer i allt högre grad att prägla den framtida militära kraftmätningen mellan USA och dess motståndare”, skriver forskarna Benjamin Bahney och Jonathan Pearl i den amerikanska tidskriften Foreign Affairs.
Det är inte heller något hugskott från presidentens sida utan en idé i linje med amerikanskt tänkande i frågan. Det är Kina, inte Ryssland, som uppfattas störa världsordningen mest. Och det är i rymden som utvecklingen går som snabbast. Den amerikanska kongressen väntas säga ja till rymdkåren.