En sammanslagning med börsnoterade Geely Automobile planeras. Förändringen kan verka liten. Volvo är redan ett dotterbolag till kinesiska Geely. Och trots Geelys nära samarbete med kinesiska staten – i förlängningen kommunistpartiet – har det varit goda år för personbilstillverkaren i Göteborg. Så kanske spelar en sammanslagning inte särskilt stor roll för affärerna.
Men för samhället i stort kan det bli en märkeshändelse att Volvo personvagnar upphör som svenskt bolag. För vad händer när flaggskeppen i näringslivet – med inflytande och representation i viktiga organisationer – slutar vara svenska? Och vad händer om bolagen plötsligt skrivs i länder och under ägare som ställer krav på annat än affärsmässig hänsyn eller lojalitet mot Sverige?
Historisk har Sverige haft ägare i näringslivet som värderat förankringen i landet. Handelsbankssfären, Wallenbergsfären och Lundbergföretagen är några sådana.
Precis som den bruksägare för 150 år sedan som bodde och verkade på samma ort som industrin skapar den fysiska förankringen till Sverige vissa band. Även om det globala ansiktslösa kapitalet, genom pensionsfonder, har ökat över tid har det många gånger åkt snålskjuts på aktiva ägare med bas i landet. Fonderna gör sällan anspråk på inflytande över verksamheten, det kan däremot vara hela idén för en främmande makt.
Sverige lär också vara särskilt sårbart för att statskontrollerade intressen tar över storbolag. Vi har en modell som bygger på representation genom intressegrupper. Inom näringslivet är den klart främsta Svenskt Näringsliv.
Att det finns så många intressegrupper är ett resultat av den korporativa tanken. Vi har en modell där olika samhällsintressen organiserar sig och träffas för att stöta och blöta olika frågor. Det är även till dessa organisationer som politiken vänder sig när det blir dags för nya lagstiftning. Och även om de olika intressena har skilda utgångspunkter är omsorgen om landet grundansatsen. Ett exempel på den korporativa tanken omsatt i praktiken är arbetsmarknadens avtalsförhandlingar. Fackförbunden kan inte kräva hur höga löner som helst, eftersom det skulle slå ut de svenska exportberoende företagen. Då skulle alla bli utan jobb. Ansvarstagande är därför ett honnörsord.
Vad händer då om mäktiga intresseorganisationer – som Svenskt Näringsliv – får medlemmar som driver en agenda som tjänar till att gå främmande makts ärenden? Det riskerar att tvinga fram en omförhandling av hela modellen.
Att företagsförvärv i allt högre utsträckning är ett sätt för stater att driva sin politik visar kinesiska staten, som har särskilda prioriteringar för bolagsköp i utlandet. I Sverige har över hälften av de kinesiska köpen sammanfallit med den strategin, visar en sammanställning från FOI.