Ett av mina tv-program går på Discovery Channel. Salvage Hunters: The restorers handlar om brittiska handlare i antikviteter och kuriosa och de hantverkare som hjälper dem att rädda eftertraktade ting från ruinens brant. Ofta förekommande fakta i programmet är hur många timmar de lagt på att renovera ett objekt och hur mycket de sedan hoppas på att kunna sälja det för. Och mer än en gång har jag tänkt:

 – Men hallå där! Hur kan det löna sig?

Intäkterna tycks inte täcka de kostnader som renoveringen borde ha inneburit. Men då slår det mig att arbetsintensiva verksamheter i andra länder inte tyngs av svenska skatter. Och när varje arbetad timme inte är fullt så dyr, så kan man lägga mer timmar på att renovera en antikvitet utan att det blir olönsamt.

Men svenska skatter på arbete slår givetvis på en bredare front än så. Det påverkar varje bransch där lönekostnaderna är en betydande del av kostnaderna. Och de branscherna är inte få. Hur många timmar måste inte en vanlig löntagare arbeta för att finansiera exempelvis en rejäl taxiresa från Visby till hemmet på den gotländska landsbygden?

Så länge de svenska skatterna förblir vad de är, så länge kommer automatisering att vara extra intressant här. Om man kan reducera eller eliminera behovet av mänsklig arbetskraft, så går det att räkna hem gigantiska investeringar i den teknologi som kan ersätta behovet av en avlönad människa.

Helagotland.se skrev häromdagen om hur ön kan bli platsen för experiment med självkörande bussar. Kollektivtrafiken är också personalintensiv. På sikt går det att föreställa sig hur självkörande fordon utan lönekostnader helt skulle kunna omvandla kollektivtrafiken till en linjelös och tidtabellslös behovsanpassad persontrafik som mer liknar en förarlös korsning av taxitrafik och samåkning. Det skulle skapa gigantiska möjligheter men också ge upphov till många frågor. Som exempelvis hur man drar gränsen mellan offentligfinansierad trafik och den privata sektorn? Är Regionen överhuvudtaget rätt huvudman för en sådan trafik, eller vore det bättre att trafiken utförs av privata aktörer inom de råmärken som reglerar och eventuellt delfinansierar verksamheten?

Det kan naturligtvis ha sitt intresse att vara värd för den försöksverksamhet som eventuellt i förlängningen kan få så långtgående konsekvenser. Men riktigt stor betydelse för Gotland får den nya teknologin först när den är mogen och kan lanseras på bred front. Enligt min mening ger det egentligen inte Gotland några stora fördelar att vara den plats där botemedlen till teknologins barnsjukdomar ska upptäckas. Så om det för Region Gotland är finansierat med stora kostnader att vara värd för en sådan försöksverksamhet, så kan de gärna försöka någon annanstans. Det kan kosta att gå i täten när det gäller ny teknologi, men man kan dra full nytta av dem om man bara är steget efter. (För de företag som ska utveckla teknologin är det givetvis tvärtom. För dem är det verkligen angeläget att vara först.)

Jag tror ändå att det ligger ganska långt in i framtiden innan självkörande fordon problemfritt och i alla väglag kan navigera den gotländska landbygden och koordinera alla hugade resenärers önskemål om på- och avstigning. Tills vidare lever vi i samtiden och inte i framtiden, och det är brist snarare än överskott på yrkeschafförer.