Krönika
Jag deltog i stormöte i Fårösund i onsdags. Fårösunds utveckling hade kallat utifrån att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, GVN lagt 70 procent av sina besparingskrav på Gotlands folkhögskola. En del kommer drabba Fårösund. Helheten blir ett dråpslag mot landsbygden. Diskussionen under kvällen visade tydligt hur vi har ett ledarskap och styre som inte håller ihop.
Nämndens ledning fanns på plats. De svarade utifrån sitt strikt ekonomiska uppdrag att spara pengar. Långsiktig konsekvensanalys har inte skett. Det vet vi nu. Konsekvenserna för skolans framtid när profilutbildningen ELLA läggs ner blir förödande. Huvudena på skolan blir märkbart färre. Det behövs en kritisk massa för tillräcklig dynamik. Attraktion nog för att locka nya elever kanske går förlorad. När SFI läggs ner drabbas individerna på SFI som många gånger inte har möjlighet att studera i Visby. Det slår hårt på integrationen när de riskerar bli sittande hemma. Ordförande Unger verkar inte ta den delen av sitt uppdrag på tillräckligt stort allvar.
Att lägga en folkhögskola på landsbygden och driva den är en regionalpolitisk fråga! Region Gotland har utveckling och tillväxt som uppdrag. Jag minns att det var själva utgångspunkten för oss när vi styrde. Alla beslut måste tas med det som utgångspunkt. Hela Gotland ska leva och ges förutsättningar för utveckling. Det var vår devis. I nuvarande styre tar man inte det helhetsansvaret. Inför ett beslut som direkt påverkar landsbygden negativt borde hela regionledningen delta. I mötet i onsdags borde regionledningen också varit på plats. Det var dom inte och därför blev ordförande för nämnden svarslös. Återigen tycks Eva Nypelius (C) inte vilja stå där och svara för den helhet hon har ansvaret för. Det är svagt ledarskap.
Region Gotland tog ett handslag med bygden när KA3 lades ner. Folkhögskolan var vår satsning när försvaret försvann. Det finns inte mycket som politiken kan besluta om som får en direkt positiv påverkan i en bygd. Att starta och driva folkhögskola är dock just så konkret. 65 unga personer har (bara) i år flyttat till Fårösund för att gå på folkan. Det får direkt en positiv effekt för lokalsamhället. Norra Gotland behöver insatser. Vi i det rödgröna förra styret beslutade om en utredning av ”Förutsättningar för utveckling på norra Gotland”. Det gjorde vi för att vi vet att vi hela tiden måste behålla fokus, vara långsiktiga i våra insatser och ha en politik på plats för ytterligare utveckling SÄRSKILT på landsbygden. Här tillåts alltså en nämnd fatta beslut utan att diskussion och analys av de regionala effekterna tycks ha skett. Det är svårt att se att styret har något som helst långsiktigt strategiskt mål som de utgår ifrån och som genomsyrar deras politik. Det är allvarligt och oroväckande.
Det här är år ETT av TRE år av sparbeting där kommande två år innebär ännu större besparingar. Jag frågade ordförande när skolan, medarbetare och samhälle ska få förstå var och hur besparingarna ska läggas då. Unger inledde nämligen med att säga att alla andra delar i GVN sparat mer och inte kan spara mer. Alltså gäller väl det även 2021 och 2022. Skola och bygd förtjänar faktiskt tydlighet. Vad gäller framåt för norra Gotland och Fårösund? Vad tänker styret? Jag är djupt orolig.