Jag hoppas att ni alla haft en riktigt fin påsk! För egen del blev det kärleksfulla, ljusa dagar med storfamiljen, mycket lek och intensiva måltider med stora och små. Därtill en del förberedelser inför inkommande arbetsvecka, som har fullt klimatfokus. Dels en aktivitet i S-gruppen i riksdagen, där jag agerar moderator, där vi med klimatet i fokus diskuterar vårändringsbudgeten men framför allt vikten av offensivt klimatarbete i EU. Klimatet kan inte vänta och rätt använt ger EU oss enorma möjligheter att ta strid för klimatet, och jobben!
Dels är jag inbjuden som talare hos S-föreningen ”Socialdemokrater för miljö och klimat” i Stockholm. Ett möte jag verkligen ser fram emot; jag är glad att vara del av en rörelse som förmår tänka flera tankar samtidigt: insatser för miljö och klimat möjliggör framväxten av hållbara arbetstillfällen.
Nyligen kom nyheten att partiordförande Stefan Löfven (S) väljer bort Almedalsveckan i år. Jag kan leva med att partiordförande tillika statsminister inte kommer varje år, det må vara hänt, men jag är djupt kritisk till skälet att utebli. Både på själva Almedalsveckan liksom på ön i stort finns mängder av människor att möta, drömmar att ta del av. Det finns ingen anledning att ställa Almedalsveckan, Gotland och oss som lever här, mot andra delar av landet. Stefan Löfven gav också uttryck för en längtan att återgå till ursprunget, så som veckan var under Palmes tid. Jag förstår hans längtan och jag delar den också till viss del. Dock tänker jag - fostrad i samma folkrörelse som partiordförande - att den som efterlyser förändring bör vara en del av densamma. Partierna äger fortfarande Almedalsveckan, Socialdemokraterna - genom Olof Palme - tog initiativ till den. Jag ser fram emot ett kraftfullt initiativ från Socialdemokraterna på nationell nivå för att reformera Almedalsveckan, vi är många som är beredda att hugga i för att göra vår fantastiska mötesplats ännu bättre!
Avslutningsvis några ord om det uppdagade missbruket av riksdagsledamöters bostadsersättning. Eva Bofride redogjorde kristallklart för vad som gäller i sin ledare i GT 17.4.2019. Visst kan alla göra misstag, men de två fall som nu uppdagats förefaller vara mer av systematiskt mjölkande. Oacceptabelt, därtill oerhört skadligt för väljarnas tilltro till sina förtroendevalda. Jag kan dock inte undgå att reflektera över hur snabbt avgångskrav restes mot den kvinnliga ledamoten, jämfört den manliga. Förseelsen var likartad, bemötandet olika. Är det någon som minns hur olika de fuskande ministrarna i Reinfeldts regering bemöttes, beroende på om de var kvinnor eller män?