Folk- och försvars årliga konferens i Sälen drar alltid till sig stort intresse i media. Det är inte heller vilka som helst som deltar. Alla tal inleds med ers majestät, excellenser, riksdagsledamöter och förstås de damer och herrar från det försvarsindustriella komplexet som deltar.
Hur intresserade den breda allmänhetens är, är väl mindre givet. Det finns ju inget område där det numera verka råda så stor politisk enighet som försvaret. Alla partier tycker att det är för bedrövligt att de en gång rustade ner försvarsmakten, både den civila och den militära. Alla moderater är arga på Reinfeldt för att han kallade försvaret ett särintresse. Och nu vill de satsa på ett stärkt försvar.
Vi medborgare uppmanas köpa hem konserver och se till att vi har värme om kriget kommer.
Nu verkar det ju inte särskilt troligt att det blir krig innan bäst före datum gått ut på konserverna.
Det borde råda frid och fröjd i försvarsleden.
Men icke. Försvarspolitikerna framstår som en sällsynt grälsjuk och konfliktbenägen grupp.
I Sälen har det nämligen dragit ihop sig till ett allvarligt formuleringskrig som lett fram till att utrikesministern är anmäld till självaste konstitutionsutskottet.
Man får intrycket att attacken mot det svenska försvaret kommer från utrikesdepartementet och inte från Ryssland.
Allt handlar om två formuleringar som bägge beskriver att det nog inte blir något krig i Sverige.
Det känns ju lugnt om det inte vore för den konflikt de två olika formuleringarna orsakat.
2015 skrev försvarsberedningen att ”ett militärt angrepp mot Sverige är osannolikt”. 2017 har beredningen en annan formulering. Nu menar man att ett militärt angrepp inte kan uteslutas.
Det är möjligt att det rör sig om två helt olika och avgörande skillnader.
Fast nog är det svårt att förstå att det orsakat sådan dramatik.
Jag föreslår därför en hopskrivning. - Ett militärt angrepp på Sverige kan förstås aldrig uteslutas men det är osannolikt.
Det har ju trots allt bara gått ett par år mellan de olika formuleringarna.
Men det är nog så att vi som tillhör den bredare allmänheten gör bäst i att inte ge oss i kast med militära formuleringar, även om ingen kan anmäla oss till konstitutionsutskottet.
Men en sak är vi intresserade av, hur mycket konserver och andra förnödenheter ska man samla på sig?
Ska man ha ett större eller mindre förråd beroende på vilken formulering som gäller.
Är kriget närmare om det inte kan uteslutas att vi blir angripa än om det är osannolikt att vi blir angripa?
Den frågan är det ändå rimligt att de svarar på.