Jag har funderat en hel del i vinter kring mitt framtida politiska engagemang. Har i olika sammanhang sagt att jag var beredd att kandidera i regionfullmäktige för ytterligare en period. Känt att jag har viktig kunskap och erfarenhet att bidra med för den yngre socialdemokratiska generationen som nu styr regionen. Både när det gäller politiska avvägningar och om tidigare ställningstagande som förklarar varför det är på detta viset! Inser att jag inte är längre bort än ett telefonsamtal, mail eller ett sms, var jag än befinner mig i världen.
Att fortsätta ytterligare en mandatperiod innebär att jag behöver vara närvarande och delaktig i den lokala politiken samtidigt som jag och Catharina vill forma ett pensionärsliv tillsammans. Vi har haft åtta år tillsammans på Gotland och pendlat till varandra i åtta år. När man är yrkesverksam, och speciellt som politiker, så fungerar det ganska bra att leva på olika håll, under en period. Har landat i att jag inte längre vill ha ett särboliv och att jag inte längre vill styras av andras dagordningar utan att det är dags att sätta min egen dagordning, som min kamrat, Sonia Landin, skrev till mig i helgen. Jag och Catharina har landat i att Stockholm kommer att passa oss båda, bäst. Närheten till närstående, vänner, bekanta, omvärlden och Gotland.
Det är inte alldeles lätt att lämna det som varit en stor del av mitt liv i drygt 40 år. De första 20 åren som fritidspolitiker och de senaste 20 åren mestadels som heltidspolitiker. Jag har känt mig oerhört privilegierad som fått arbeta med det som jag tyckt varit det roligaste. Det är få förunnat att få ha sitt fritidsintresse som jobb. Jag har även känt ett stort stöd i de olika positioner jag varit på i politiken, facket och föreningslivet. När jag nu börjat processen med att avveckla mina olika engagemang på Gotland så väcker det många minnen till liv.
En sorts resumé av det jag varit med om och som kommer att prägla den närmaste tiden, för mig. Jag kan summera tre politiska perioder som de bästa. SSU åren 1976-1983. Ordförande i Socialnämnden 2003-2006 och regionstyrelseordförande 2015-2017. Till detta kan läggas Jan Lundgren som varit den viktigaste politiska personen i mitt liv.
Jag kommer inte att lämna politiken utan det finns säkert något jag kan göra för Socialdemokraterna i Stockholm. Det stundar ju en valrörelse och Gotland liksom Stockholm och Sverige behöver fortsatt ledas av Socialdemokraterna.