De flesta vet väl nu hur mellanårsvalet i USA slutade, med att Demokraterna (D) för första gången på åtta år vann en majoritet i representanthuset. Detta medan Republikanerna (R) ökade på sin svaga majoritet i senaten.
I USA svarar ju senaten ensamt för utnämningar av viktiga befattningar, medan representanthuset svarar för kontrollen av administrationen inklusive presidenten och hans ”regering”.
Budgeten kräver enighet mellan kamrarna, vilket innebär att president Donald Trump kommer att få svårare att genomföra sin ekonomiska politik.
Trump deltog i kampanjerna på ett unikt sätt. Hans huvudbudskap gällde invandringen.
Och framför allt lögnen att landet var på väg att invaderas söderifrån av kriminella element.
Demokraternas huvudargument gällde att rädda sjukvårdsprogrammet Obama Care för miljoner sjuka. Ett budskap som gick hem.
Det är konstigt är att så få verkar intresserade av hur röstena föll ut (popular vote), utan bara mandatfördelningen.
Men grovt räknat fick D 53,5 procent av rösterna och R bara 46,5 procent.
Det är en mycket klar seger för D. Och det innebär att partiet fick åtta miljoner fler röster än R. Det är att jämföra med presidentvalet 2016, där Hillary Clinton fick tre miljoner fler röster än Donald Trump, men ändå inte blev vald.
Och i tidigare kongressval har ofta D fått flera miljoner fler röster utan att lyckas få majoritet i kongressen. Detta i världens viktigaste ”demokrati”.
En orsak är så kallad gerrymandering, där delstatsguvernörer från R har stor makt att rita valkretsarna så att de vinns med ett fåtal röster, medan D får betala dyrt för sina vunna kretsar.
I årets val fick D med sina 53,5 procent nästan de 232 platser, av 435, som ett proportionellt val hade gett.
Detta berodde på att i många ”säkra” R-valkretsar har förorternas vita kvinnor reagerat på Trumps omänsklighet och röstat på D.
D har också har vunnit sex nya guvernörsposter vilket minskar R chanser till att fiffla med valkretsarna i nästa val.
Nu är siktet inriktat på nästa presidentval om två år där mycket hänger på vem som D nominerar.
Men alla verkar då ha förbisett den revolution som skett i Florida. En viktig delstat som ger tio procent av antalet röster som behövs för att vinna i presidentval.
I Florida har väljarna bestämt att bortåt 1,5 miljoner tidigare straffade, som har sonat sina straff, ska återfå sin rösträtt. När inte männen i familjen fick rösta så röstade ofta ingen.
Hur många som därför berörs är oklart, men eftersom det rör sig om miljoner kan det avgöra nästa presidentval.
Särskilt som årets val i Florida krävde omräkningar och avgjordes av några hundratal röster.
filosofie doktor, nationalekonom