Så har den så sakteliga börjat, Almedalsveckan. Tisdagen, när den här texten publiceras, brukar vara en av de mest hektiska dagarna. Som skrivits flera gånger är det här en viktig vecka för demokratin. Ett fullkomligt världsunikt demokratiskt arrangemang där politik, civilsamhälle, näringsliv och medborgare kan mötas över aktuella frågor.
Visst finns det orosmoln på Almedalshimlen. Hur ska vi klara prisbilden, när de små aktörerna trängs ut till förmån för de stora? Hur ska vi fördjupa och utveckla veckan i framtiden?
Det finns det betydligt klokare personer än jag som kan formulera svar på det, så jag tänkte uppehålla mig vid hur viktigt det är att vi har demokratiska mötesplatser i en tid där demokratin utmanas.
På söndagen, när Almedalsveckan invigdes och 50-årsjubileet firades på stora scenen, talade representanter från flera av riksdagspartierna om demokratins utmaningar. Det var glädjande och nästan lite rörande att höra centerpartister, socialdemokrater, moderater och miljöpartister så överens om att demokratin är ifrågasatt och att det bara är vi som kan försvara den.
Så vad ska vi konkret göra? En del är det föreningsengagemang som jag skrev om för två veckor sedan i Gotlands Folkblad. En annan del är att förstärka våra grundlagar, något i linje med det som Moderaterna föreslog för någon vecka sedan.
En annan handlar om att säkerställa att populister och extremister inte bereds plats i finrummen.
Jag måste säga att jag blev genuint förvånad när jag läste att Alliansen kommit överens om att man vill fördela utskottsordförandeposter proportionerligt och därmed öppna för att sverigedemokrater skulle leda några riksdagsutskott. Det är en viktig position, prestigefylld och avgörande för det praktiska riksdagsarbetet. Att C och L, som investerat så mycket i att hålla gränsen mot populistiska krafter som SD, skulle föreslå något sådant kändes helt främmande. Det tog dem ungefär ett halvt dygn att backa. Men faktum kvarstår - C och L var beredda att öppna upp för att SD skulle leda riksdagsutskott.
Det är djupt problematiskt. SD ser exempelvis Ungern som ett politiskt föregångsland. I Ungern har regeringen kraftigt kringskurit den oberoende pressen, rättsstaten och de demokratiska värderingarna. En sådan utveckling ska vi inte ha i Sverige.
Det är skakiga tider för demokratin. Då gäller det att alla vi som värnar det demokratiska styrelseskicket och den demokratiska modellen håller i.