Om du lär dig att ta ett steg fram och sedan två steg tillbaka så kan du allt som behövs för att dansa en perfekt politisk tango.
För i samma ögonblick som man tror att man tagit ett steg framåt och att kampen för demokrati och mänskliga rättigheter är över så kastas man tillbaka till en tid man trodde att man aldrig mera skulle få uppleva.
För inte hade man väl kunnat föreställa sig att det skulle sitta nazister och fika på caféet inne på Stora Coop i Visby. Men där satt de och de lär komma tillbaka.
Efter det trauma som uppstod efter kärnkraftsolyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima så kunde man inte tro att man en dag skulle höra svenska politiker förespråka kärnkraft som en framtida lösning på klimatkrisen. Men där misstog man sig. Och numera nämner de inte med ett enda ord hur vi ska förvara det utbrända kärnavfallet trots att det var en av de frågor som var avgörande när vi bestämde oss för att avveckla kärnkraften. Menar verkligen den samlade borgerligheten att vi ska lämna det till framtida generationer att ta hand om?
När jag var ledamot i Radioutredningen som hade i uppdrag att utreda public service framtida organisation så skulle det ske med den självklara utgångspunkten att public service skulle vara fri från kommersiella intressen och politisk styrning. Något annat var helt otänkbart, om man vill värna demokrati och yttrandefrihet. Men det var då det, men nu vill SD och delar av M lägga ner public service.
När svenska kvinnor i mitten av 70-talet inte längre tvingades att åka utomlands för att få abort så kunde man inte drömma om att abortfrågan skulle dyka upp igen. Men det var innan Lars Adaktusson röstade nej till abort i EU parlamentet så fort han fick tillfälle. Om vice ordföranden i KD, Adaktusson, anser att det är KD-politik att inte protestera mot att en 10- årig flicka som blev gravid efter att ha våldtagits av sin styvfar inte ska få abort, hur kan då Ebba Busch Thor ens föreställa sig att alla andra borde tro på att KD i själva verket är stora försvarare av rätten till abort?
Ett av vår tids framsteg skedde under metoo. Men så dök Peter Lundgren SD upp. Han var full, höll fast en kvinna som han tafsade på men det säger ingenting om SD:s kvinnosyn, tycker SD. Det är i deras ögon ett så okontroversiellt beteende så de själva la ut hela bevismaterialet. Först berättar Lundgren i TV att han var full och att det blev ”lite tokigt”. Själv beskrev kvinnan att hon fick panik. I nästa inspelning som SD la ut ansåg samma panikslagna kvinna att det inte var mycket att hänga upp sig på.
Det är ett steg framåt och två tillbaka som gäller alltför många gånger.