I veckan som gått har EU fått mycket utrymme. Tidigare i år önskade jag att fullmäktige skulle få möjlighet att diskutera och debattera EU inför valet. I måndags fanns så en punkt på dagordningen med om EU. Tyvärr gavs ingen möjlighet till debatt men vi fick istället lyssna till hur Region Gotland arbetar med EU-frågorna. Den största behållningen var dock att få lyssna till våra mycket duktiga elever på Wisbygymnasiet som är EU-ambassadörer. Mycket proffsigt, engagerat och kunnigt berättade de om hur gymnasiet arbetar med att öka kunskapen och engagemanget om EU. Det gav hopp för framtiden.
Brexit-cirkusen rullar annars vidare i Storbritannien. Theresa May som inför folkomröstningen argumenterade för att stanna i EU har nu lett landet genom en total katastrof till förhandling. Efter veckans sittning i parlamentet är det svårt att se någon utväg alls annat än en så kallad hard-brexit vilket skulle få stora ekonomiska och sociala konsekvenser för britterna. När det kommer till det europeiska samarbetet är jag dock optimist. Skulle jag vara tvungen att satsa på något alternativ tror jag att britterna kommer bli kvar när dimmorna efter tuppfäktningen lagt sig.
EU är inte skapat ur ett vakuum. Efter två ödeläggande världskrig och tusen år av blodiga konflikter på vår kontinent bestämde man sig för att det var dags att prova något nytt. Att genom samarbete, handel och utbyte göra ytterligare konflikter omöjliga. Det har lyckats. Det är nu länge sedan någon inom det europeiska samarbetet upplevt ett krig. Det är det europeiska samarbetets största vinst och framgång.
I Tage Danielssons dikt ”Råd till ett nyfött barn” skriver han att ”..att så snart som du kan gå, måste du gå med, i det världsparti för fred som går före allting annat. Alla ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Freden måste komma först. Gör den inte det min vän. Kommer inget efter den”.
Om Europas historia är en blodig historia är det idag en kontinent av välstånd, fred och samarbete. Det är genom ett förbättrat och fördjupat samarbete vi kan klara klimatutmaningen, det är så vi skapar jobb, trygghet och utveckling. Framtiden tillhör de som vill samarbeta. EU-valet i vår är ett ödesval. För det finns krafter som mobiliserar för att vi ska gå i rakt motsatt riktning. Som förnekar människans påverkans på klimatet, som motarbetar löntagares villkor och som helt öppet deklarerar att kvinnors plats är i hemmet. Som istället för att bygga starka samhällen som löser människors problem ställer människor mot varandra. Som höjer konfliktnivån och fråntar medborgarna dess mänskliga rättigheter. Vad som kommer efter det är inget vi vill tänka på.