I mitten av maj kom försvarsberedningens rapport. I den talades det om detaljer i utformningen av försvaret. Det säkerhetspolitiska omvärldsläget gicks också igenom.
I samband med försvarets utformning talades det om en anslagsnivå på 84 miljarder kronor 2025. Partierna enades inte om att de resurserna skulle tillföras.
De borgerliga partierna markerade missnöje med att regeringen inte band sig för att tillföra en ökning med 20 miljarder kronor i nivå 2021 till 2025. Det skulle vara fem miljarder kronor mer i årligt anslag från 2021.
Försvarsanslagets nivå, enligt den M+KD-budget som antagits och som gett ram för försvarsanslaget fram till 2021, är på 64 miljarder kronor 2021.
I en artikel i Dagens Nyheter, DN (webb 19 juni) uppges regeringen ha gett i uppdrag åt myndigheterna på försvarsområdet att räkna på lägre anslagsökningar än 20 miljarder kronor 2021 till 2025.
Av de två nivåerna är ena på halva ökningen, tio miljarder kronor, de fyra åren till 2025. Det blir 74 miljarder kronor 2025. Den andra nivåökningen är på en fjärdedel, fem miljarder kronor under fyraårsperioden till 2025. Det är till 69 miljarder kronor 2025.
Att det räknas på ökningsalternativ av försvarsanslaget som är lägre än försvarsberedningens 20 miljarder, till 84 miljarder 2025, är förståeligt eftersom ekonomiska utvecklingen är oklar och inget budgetområde kan garanteras en viss utveckling.
I nuläget vet vi inte hur ekonomiska utvecklingen, i Sverige och världen, blir de närmaste åren. Blir den dålig blir det svårt att öka försvarets anslag med mer än den lägsta av de nivåer som det tagits fram beräkning för: fem miljarder till 2025. Då det i så fall 2025 blir totalt 69 miljarder i försvarsanslag.
Konjunkturen har svängt på fyra år till det sämre förr i Sverige, exempelvis 1988-92. Försvaret kan inte få slippa begränsningar som andra av statens utgiftsområden kan behöva stå ut med, om det blir dålig konjunkturutveckling.
Många av statens utgiftsområden behöver resurser, inte minst de i den offentligt finansierade välfärden.
De borgerliga partier som talar om vikten av att försvaret ska få så stora ökningar av anslaget, som fem miljarder kronor per år mellan 2021 och 2025 till 84 miljarder då, samtidigt som de kräver stora skattesänkningar, saknar trovärdighet.
Om partier som vill ta bort den så kallade värnskatten (genomförs 2020 enligt TV4 19 juni) gick med på att ställa in skattesänkningar, skulle de kunna mötas med respekt för sin åsikt om stor ökning av anslaget till försvaret.
Men de vill äta kakan, sänka skatter, och ha den kvar, öka försvarsanslaget kraftigt. Det går inte ihop.