När en kvinna blir runt trettifem, inser hon att det hon varit med om i arbetsliv liksom i politiskt arbete inte är enstaka händelser och inte beror på henne själv, förminskningen hon drabbas av, utstötningen. Då har det upprepats tillräckligt många gånger för att hon skall uppfatta ett mönster, grabbarnas bortförklarande om varför kvinnor inte får ta plats.
”Moderaterna ser gärna att fler kvinnor vill ha framträdande poster”, säger Patrik Thored (M) partiombudsman. Bullshit, svarar jag. Det luktar dubbelmoral. Moderaterna placerar en kvinna högt upp på valsedeln och kryssas in. Sen portas hon från möjliga poster och chikaneras. Lättviktiga herrar tar plats i regionstyrelsen och allianskvinnor gör sig inte ens besvär att stödja den kvinna som ledarskiktet utan ärlighet trycker bort. Herrarna använder inte längre ord som svår, jobbig, besvärlig, konfliktsökande om kvinnor som avpolletteras. Feminismens frammarsch och ”metoo rörelsen” har kvävt något av det värsta språkbruket som män alltid använt för att smita undan. Varför placera kvinnor högt upp på valsedeln för att sedan peta dem från framträdande poster? Det är frågan.
I lördagens Gotlänning deklarerar riksdagsman Thomsson (C) att alliansen är död. Tvärtemot sin partiledare som hävdar sakpolitik först. För Lööf är alliansen levande.
Om vi nu, som Thomsson så klarsynt kommit fram till, har ett nytt politiskt landskap att hålla oss till, varför rusade då den gotländska centern åt rakt motsatt håll. I stället för ett samarbete som en gång Landsbygdsupproret och Gotlandsupproret med Björn Dahlström i spetsen förespråkade, så återgick han som valberedningens ordförande i centern till det gamla landskapet. All makt åt centern och alliansen med SD som vågmästare. Tvärtemot partiledningen.
”Att ta till sig alla stora och snabba förändringar är svårt för oss alla”, skriver Thomsson. Hur svårt kan det va? Ända sedan 2010 har det politiska landskapet klart och tydligt förändrats. Samarbete krävts från vänster till höger. Tålamodet är slut. Klarsyn krävs. Låsningar i partipolitiska huvuden är förödande. Makt berusar även när man förlorat den. Gotland behöver det samarbete landsbygdsupproret en gång förespråkade. Det är inte politiska sekreterare vi behöver just nu utan en fast läkartjänst i Slite. Inte ett högt avgångsvederlag till en avpolletterad sjukvårdsdirektör utan ytterligare medel till sjukvården.
Fake news härstammar från Hitler och nazitiden. Lügenpresse (lögnpress) hette det då. Peoples enemy, folkets fiende som Trumph skriker ut, var Stalins ledord för att ta död på alla som stod i hans väg. Glöm aldrig det.