Klimat och konflikter gör att vi tvingas fly

Krönika Gotlands Folkblad2018-07-04 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Allt ont kommer från öst utom regn, sa min farmor. Det efterlängtade regnet från öst vill inte riktigt. Marker och åkrar är snusgula. Torka ger resursbegränsningar, efterfrågan på hö är skriande. Vad kommande skörd kan tänkas ge, är oroväckande.

Vi kan inte längre blunda för klimatförändringar. Faktum är att de väder som vi nu uppfattar kommer på fel tider med för lite regn, för mycket sol, snö i mängder, de väderfenomenen känns lite läskiga. Vi skulle långt tidigare ha insett att vädergudarna faktiskt har bytt taktik. Vi borde ha anammat den forskning som de sista 10-20 åren har lagts fram, men som aldrig riktigt blivit tagen på allvar. Oavsett om polerna smälter och isbjörnar förlorar sitt habitat. Vem minns inte tveksamheten vid klimatkongressen i Köpenhamn 2008, som slutligen blev till ett klimatavtal i Paris 2015.

Avtal är en sak, det svåra är arbetet att genomföra ett sådant. Att Vita huset klivit ur, betyder inte att övriga USA har gjort så. Det bör man komma ihåg, men det ledarskap EU tog för klimatet 2008 behöver speedas upp och nya lösningar skapas. Framfötter måste till och tveksamheter försvinna. Det råder ingen tvekan längre.

Klimatet är globalt. Vi kan inte skydda oss, vara nationellt själviska, det håller inte även om en och annan vill vända tillbaka till kol och olja. Alla måste vara med. Det handlar om mänsklig säkerhet och länders frivilliga åtaganden. Vattenfrågan rör hela världen.

Havshöjningar påverkar jordar i Bangladesh, Västafrika och Holland. Klimat skapar lätt konflikt, därför att klimatförändringar accentuerar andra problem. Klimat och fattigdom samverkar.

Inom EU är frågan om klimatdiplomati på tapeten, eftersom klimatförändringar har konsekvenser för den internationella säkerheten och stabiliteten. Resursbegränsningar leder till svält och förmodad radikalisering. Idag räknar man med att det finns 20 miljoner klimatflyktingar och 200 miljoner år 2050, om inte alla samhällen förenar sina goda krafter globalt, försöker hantera utmaningen vi står inför.

Människor rör på sig. Vi kan inte stänga dem ute eller bygga murar. Människor på norra halvklotet rör på sig lika mycket som människor på södra. Vi gör det för att vi haft en positiv samhällsutveckling. Länder i Europa har byggt sin ekonomiska utveckling på utsugning av länder på södra halvklotet. Många på södra halvklotet har under de sista 40 åren fått ett bättre liv, men internet visar nya generationer på ett ännu bättre sådant i norr.

Klimatförändringen är en global utmaning, men eftersom den drabbar oss alla, är den samtidigt kittet som kan hålla ihop och förhoppningsvis bli vägen att lösa spänningar.