Vad är vi människor för slags typer egentligen, är vi här för att göra rätt för oss eller för att parasitera på våra medmänniskor? Svaret finns i de förslag politiken levererar.
Politiska förslag grundar sig på den tilltro alternativt misstro man har till sina medmänniskor.
Lagar är inte alltid riktade mot vad enskilda individer ställer till med i form av våld, bedrägerier och annan kriminell verksamhet och som de ensamma ska stå till svars för.
Lagar tar också sikte på oss som kollektiv. Många förslag utgår ifrån att vi alltid försöker hitta den lättaste utvägen för att slippa bidra till vår egen försörjning och till samhällets bästa. Det krävs därför hårda tag för att få oss på andra tankar.
Det gäller inte minst i hela vårt trygghetssystem. Hävdar man att a-kassan måste vara så låg att den knappast går att leva på så grundar det sig på övertygelsen om att människor annars tar chansen att lägga sig på sofflocket och bli bidragsberoende, vilket beskrivs som en farsot som drabbat oss. Någon egen drivkraft anses vi inte ha.
Sjukdom eller arbetslöshet som kan få en ur slag anses inte utgöra tillfälliga svackor utan det betraktas mera som en beteendestörning eller ett mänskligt tillkortakommande som vi tar oss ur enbart om det blir ekonomiskt kännbart att fortsätta vara sjuk eller arbetslös. En del människor förmodas bara vilja arbeta om de kläms åt ordentligt. Det är det alliansens trygghetspolitik går ut på.
Men för en del gäller det omvända. De som har höga löner eller förmögenheter bör inte klämmas åt. Tvärtom så förmodas de anstränga sig bara om de kan fylla på sina bankkonton och freda sina förmögenheter. Skatter är skadliga och människor med höga löner tappar helt enkelt lusten att göra sitt bästa om de måste betala 80 kronor i flygskatt och bidra lite mer till det allmännas bästa. Ju mer pengar de får ju hårdare kommer de att jobba. Denna teori går under namnet dynamiska effekter och är den teori som alliansens skattepolitik vilar på. Så nu vill alliansen med hjälp av SD stoppa alla skattehöjningar.
Alliansen håller sig med två parallella ideologier. Den ena innebär att staten inte ska lägga sig i människors liv. Människor är fullt kapabla att fatta egna beslut, skatterna ska vara låga och de ska förfoga över sin egen ekonomi så att varje individ kan fatta de viktiga besluten i sina liv.
Det motsatta gäller de som sliter med att få inkomster och utgifter att gå ihop. De är inte lika kapabla utan bör ha en så liten ekonomi som möjligt och de måste förstå att de inte kan tappa sugen bara för att de får mindre pengar. De måste därför tvingas att skaffa sig ett eller helst två jobb.
Politik handlar om vilken syn man har på sina medmänniskor.