I Medievärlden har Isobel Hadley-Kamptz på tisdagen (22/1) krönikan ”Grannländerna drunknar i amerikarapporteringen”.
Hon kritiserar den omfattande skildringen i svenska medier av USA, politiken där och att det politiska skeendet i Sveriges grannländer knappt rapporteras alls.
Man kan, som Hadley-Kamptz gör, anföra orsaker till att det är så stort intresse för USA i svenska medier.
Den tillvändhet som funnits mot USA i Sverige sedan länge är en faktor. Att många svenskar bara kan engelska som andra språk en annan. Och medieutbudet från USA, med tv-serier men även filmer, är en tredje.
Också i många andra länder i Europa är intresset för USA stort, och intresset för de närmaste grannländerna mindre.
Så är det i det grannland hon nämner, Norge, men även i Danmark. De som bor där är, likt i Sverige, välbekanta med det amerikanska samhället via omfattande konsumtion av amerikanska tv-serier och filmer.
I grannländerna är dock intresset för politik i Sverige större än vad intresset är här för politik i Norge, Danmark och Finland. Det kan bero på att tittandet på svensk tv varit större i Danmark men även i Norge. De ligger nära svensk tv:s räckvidd med befolkningstäta områden.
Jag tycker politiken i grannländerna och andra länder är intressant.
Hösten 2017 skrivjobbade jag åt en annan tidning än den jag främst jobbar på. Mina texter skulle levereras någon dag innan publicering.
Jag valde att skriva om de val som var då. Det var val i flera länder, nästan varje vecka.
Först stortingsvalet i Norge. Sedan förbundsdagsvalet i Tyskland. Det var även val till nationalrådet i Österrike. Senare var det val i Japan.
Norska valvakan var spännande. Ett borgerligt parti, Venstre, låg på parlamentets spärrgräns och klarade sig kvar.
Angela Merkels CDU visade sig vara ett av få stora borgerliga partier som hade högre stöd bland kvinnor än män, kanske tack vare henne.
Österrike fick efter valet en ny regering mellan motsvarigheten till Moderaterna och Sverigedemokraterna i Sverige. Den nya förbundskanslern, då 31 år, Sebastian Kurz minns jag att den som redigerade min ledarsida tyckte såg ut som en vaxdocka.
Av japanska valet minns jag att dess valsystem är konstigt. Det överrepresenterar största partiet.
Ett mindre parti kan göra ett bra resultat, men ändå få ganska få parlamentsplatser.
Det var några fyllnads- och guvernörsval i USA i november, trots att 2017 var ett år då det inte är större val i USA.
Så jag fastnade i en skildring av amerikansk politik, trots min ambition att skriva om val i andra länder.