Jag besökte Ryssland under förra veckan. Kaliningrad och Moskva stod på agendan och förväntningarna var höga i båda fallen, och de möttes med råge.
Fokus för besöket i Kaliningrad var dels frågor som rör vårt gemensamma innanhav, dels lokaldemokrati och förhållandet till så väl grannländer som centralmakten i Moskva. För bara några veckor sedan invigdes ett reningsverk som servar staden Kaliningrad med dess drygt 400000 invånare.
Är det här viktigt? Ja, det är otroligt viktigt eftersom allt avloppsvatten från den här staden tidigare gått direkt ut i Östersjön! Jag besökte själva anläggningen och fick en rundtur med platschefen och det var en imponerande historia.
Jag mötte även den politiska nivån med ansvar för bland annat VA-frågor och det gick inte att ta miste på stoltheten över det nya reningsverket och givetvis uttrycktes tacksamhet över det rejäla penningbidraget som kommit via svenska SIDA.
I Moskva var fokus mer inriktat på kvinnor och barns rättigheter, men även situationen för till exempel HBTQ-personer. Dessvärre ser utvecklingen dyster ut på flera områden. Ny lagstiftning ser förvisso ut att vara på gång ifråga om mäns våld mot kvinnor, men signalerna kring kvinnors möjligheter och rättigheter är dubbla.
Dels är män och kvinnor enligt konstitutionen jämlikar, dels är kvinnor undantagna från att få utöva flera hundra yrken och våld i hemmet är utbrett.
Också ifråga om HBTQ-personers rätt till liv och hälsa, så vittnar många om att utrymmet stadigt krymper och möjligheterna för samkönade att bilda familj är i princip omöjligt i praktiken. Inte heller ser någon förändring ut att vara i sikte.
Besöket i Ryssland var lärorikt på många vis och det finns mycket att agera och fungera kring, men jag blev också smärtsamt påmind om behovet av fortsatt utbyte människor men också kommuner emellan, just för att förebygga framtida fördomar och missförstånd. Inte minst i Kaliningrad finns ett stort intresse för kommunala partnerskap på olika områden. Det är helt klart en hand många av oss borde överväga att fatta.
Kritiken och sanktionerna mot Ryssland kvarstår och ockupationen fortgår i Ukraina. Just därför är fortsatt dialog och kunskapsinhämtning på andra områden av nöden.
Avslutningsvis önskar jag både fastboende och besökare en riktigt fin och händelserik Almedalsvecka.
För egen del är det ungefär som vanligt, måttligt med publika framträdanden, men desto fler möten och behov av olika sorters gästhantering och värdskap. Det kommer att bli fantastiskt! Vi ses väl i vimlet?
Riksdagsledamot