Obegripligt är ordet för dagen. Vi har svårt att förstå vad som pågår både i världspolitiken, i den svenska inrikespolitiken och i Svenska Akademin.
Samtidigt som exempelvis ledamöterna i Svenska Akademin tar heder och ära av varandra i media så hävdar de att de inget kan säga för de har tystnadsplikt. En mycket märklig form av tystnadsplikt.
Så i brist på fakta om vad som egentligen händer så lanseras nu olika psykologiska teorier om vad som sker i slutna rum. Och sådana är det gott om.
Förutom de politiska partierna så finns det cirka 15 000 stiftelser och cirka 200 000 ideella föreningar i Sverige. Hundratusentals människor engagerar sig och gör ett fantastiskt jobb men om de sluter dörren omkring sig blir det ofta problem.
Det är ibland en källa till stor glädje för landets grävande journalister som kan se fram emot ärofyllda pris när de avslöjat vad som pågått i det fördolda som vi annars inte skulle ha en aning om.
Grupptänkande är ett psykologiskt fenomen som inte lugnar någon. Det uppstår i en grupp som blir för upptagen av sig själva och sin egen inre harmoni.
Gruppen motarbetar aktivt eller avfärdar andra åsikter, isolerar sig själva från information och påverkan utifrån.
Det leder till att gruppen blir uppblåst, överskattar sin egen förmåga, sin egen makt och sin moral.
Att kräva lojalitet av förenings-och partimedlemmar anses vara viktigt, de måste ställa upp på beslut de inte varit med om att fatta även i lägen när det tar emot. Många företag jobbar också med sitt varumärke och försöker få personalen att ställa upp på och vårda den ”företagsanda” som man vill ska prägla verksamheten.
En gammal variant på det är kåranda.
”Det är den känsla av gemensamma plikter och gemensamt ansvar, som sammanhåller medlemmarna av en truppavdelning, en officerskår, en poliskår och så vidare. Kårandans negativa aspekter innebär bland annat diskriminering eller dåligt bemötande mot omgivningen”(Wikipedia).
Det påstås att en människas två grundläggande drivkrafter för att ta till sig information är hopp och rädsla. I brist på information så vet vi inte om vi ska vara rädda eller hysa hopp.
Det är då organisationspsykologins teori om grupptänkande kan hjälpa oss att reda ut varför vi inte förstår vad som pågår. Men det är också när vi förstår det som rädslan kommer.
Många lagar blir med tiden föråldrade och rensas ut ur lagboken. ”Huru svin må i ollonskog släppas” från 1736 togs därför bort. Även om Svenska Akademin, som bildades 1786, är något yngre så finns det en hel del föråldrat i likhet med lagen om svinen i ollonskogen som borde vädras ut. Det räcker inte med att vi förstår varför det är unket.