Det går inte att lita på väljarna längre. De flesta partier kan inte ens vara säkra på att deras kärnväljare kommer att vara lojala i årets val.
De gamla åsikterna och sanningarna anses inte duga längre så nästan alla partier har gett sig ut på jakt efter en politik som väljarna kan tänkas gilla.
Hittills verkar flera av dem ha fått för sig att lösningen på väljarflykten från det egna partiet är att lägga sig så nära SD som möjligt. Det är en fullständig gåta att man vill likna ett parti som 80 procent av väljarna inte kan tänka sig rösta på. Men så går det inget vidare heller.
Nu klagar många på att de inte känner igen sig i sitt gamla parti längre så i takt med att partierna byter åsikter så byter de också väljare med varandra.
Besvikna S-väljare går till V eller lägger sig på sofflocket och inväntar bättre tider. Besvikna KD-väljare går till C som anses ha en humanare flyktingpolitik. En hel del S-väljare och M-väljare går för säkerhets skull till SD. De enda som inte är besvikna är SD.
Vänsterpartiet klarar sig också bra, de håller fast vid sin gamla politik. Det verkar vara ett vinnande koncept.
Socialdemokraterna, som utsåg SD till en av sina huvudmotståndare i valet, lanserade en ny och stramare flyktingpolitik. Det skapade inre frossbrytningar i partiet, väljarna blev inte imponerade och opinionssiffrorna fortsatte sjunka. Nu klagar S över att det blev en sådan fokusering på denna omsvängning. Nu vill de fokusera på välfärdsfrågorna.
KD sviker sig själva menar en växande opinion inom de egna leden som inte gillar närmandet till SD. KD, som har ont om egna väljare och som tar sig in i riksdagen med hjälp av stödröster, ligger riktigt illa till. Det är så många partier som behöver stödröster så det ser inte ut att bli så många över till KD.
SD däremot kan torgföra vilka åsikter som helst och ändra sig hur många gånger som helst och ändå går det bra för dem. Först ville de exempelvis stoppa vinstjakten i välfärden men sedan vände de på klacken och nu tycker de att vinstjakten är bra. Det är tveksamt om SD-väljarna ens noterar vilka ståndpunkter SD har eller har haft, de röstar på SD ändå.
M satsar också på att ändra sig. De genomförde fem jobbskatteavdrag under alliansregeringen för att det skulle löna sig att arbeta.
Nu tycker de att det också ska löna sig att inte arbeta. De vill ta bort skillnaden i skatt mellan de som arbetar och de som är pensionärer. Samtidigt som skillnaderna ska tas bort så föreslår de att ett sjätte jobbskatteavdrag.
Outgrundliga äro politikens vägar.
Det parti som håller fast vid sin egen politiska identitet och värdegrund kommer att gå segrande ur denna valstrid. Förvirrade väljare ger inga storsegrar.