Partiledare utan plats i riksdagen

Krönika Gotlands Folkblad2019-06-27 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Är det viktigt att en partiledare sitter i riksdagen?

Erik Ullenhag har dragit sig ur kampen om partiledarposten i Liberalerna, liksom Johan Pehrson.

Pehrson har plats i riksdagen. Nyamko Sabuni och Ullenhag har det inte. Den senare har varit tjänstledig från jobbet som ambassadör.

Sabuni har fått flest röster bland Liberalernas medlemmar. Hon nomineras också av valberedningen. Allt tyder på att hon blir partiledare för Liberalerna men utan riksdagsplats.

Numera är det dock inte viktigt att sitta i riksdagen för att bli, och vara, partiledare. I alla fall inte första åren på posten.

Fram till för ett par årtionden sedan var det nästan nödvändigt att sitta i riksdagen för en partiledare. Så är det inte nu. Tvärt om har flera partiledare valts utan att sitta i riksdagen. Ett exempel är Stefan Löfven (S), ett annat Ebba Busch Thor (KD).

Förr var de som blev partiledare vanligen trotjänare eller påläggskalvar. De var erfarna och i mer än nio fall av tio satt de i riksdagen. Eller så var en sittande minister.

Ett av få undantag för några årtionden sedan var moderatledaren Ulf Adelsohn (M). Han var kommunalråd i Stockholm, finansborgarråd, 1979 när han blev minister (chef för kommunikationsdepartementet).

Ministerposten fick han lämna då M lämnade regeringen i maj 1981. Samma år i november valdes Adelsohn till partiledare, men saknade riksdagsplats. Knappt tio månader återstod då till riksdagsvalet. För Sabuni blir det fråga om drygt tre år utan riksdagsplats

Men nu är det inte ett hinder att sakna riksdagsplats för en partiledare. Om en partiledarkandidat, eller person som väntas kunna övertalas bli partiledare, saknar riksdagsplats är det inte en belastning.

1995 valdes Maria Leissner till partiledare för Liberalerna (då Folkpartiet). Hon satt inte i riksdagen. Debatterna där togs av Lars Leijonborg för L/Folkpartiet. Det diskuterades om att en orsak till att L/Folkpartiet under Leissners partiledartid 1995-97 inte ökade sitt väljarstöd i mätningarna var att hon inte satt i riksdagen.

Sedan dess har det blivit tydligt att valkampanjen är avgörande för hur det går för ett parti i ett val. Att delta i partiledardebatter i riksdagen mellan valen är inte så viktigt. Riksdagsplats behövs inte för en partiledare i början av dennes partiledartid.

Partiledaren verkar ha stor betydelse nuförtiden. Det gäller särskilt för borgerliga partier, som ligger ganska nära varandra politiskt med undantag för några få områden.

Vi får se hur det går för Liberalerna, vars nya ledare saknar plats i riksdagen. I alla fall till valet 2022, eller till ett extra val.

Krönika