Jag lyssnar förstrött på TV:n. Där pågår uppenbarligen ett passionerat relationsdrama. Detta är ett svek, det går inte att lita på dig, det är en chock, du lovar men sedan sviker du alltid, säger de med höga röster till varandra. Jag drar mig mot TV:n. Det visar sig vara en debatt i riksdagen om trafikpolitik.
Det är inte lätt att skilja på passionsdrama och politik nu för tiden. Nästan inget sker i politiken som inte leder till känslofyllda angrepp om svek och brutna löften.
Innan valet lovade alla partier att göra förändringar av det ena och det andra slaget - om de bara vann valet. Nu gjorde de inte det.
Ingen vann.
Vi har olika partier för att de tycker olika. Någon måste ge med sig om det ska sitta mer än ett parti i regeringen. Det är då sveken kommer in i bilden.
Om man sa något före valet så måste man säga exakt samma sak in till tidens ände. I alla fall till nästa val.
Har det varit möjligt att få hjälp av skattebetalarna när man renoverar sitt ägandes hus så ska det vara så. 2008 kostade rotstödet 3,8 miljarder och 2014 kostade det 17 miljarder. Men det spelar ingen roll hur dyrt det blir. Det får inte under några omständigheter förändras.
Även om bostadsbristen når oanade höjder och försvaret borde återkomma till Gotland så spelar det ingen roll. Inga skattehöjningar och ingen omfördelning får ske.
-Man tackar och tar emot, sa en man på TV som vittnade om att han egentligen inte behövde denna hjälpande renoveringshand från oss skattebetalare.
För man kan inte med all politisk vilja i världen komma undan det faktum att någon mer orättvis fördelning knappast går att hitta.
Om man kunde skruva ner statsbudgeten till noll. Hade vi då verkligen tyckt att det var rimligt att fylla upp den med utgifter för trall och köksbyten vart tredje år till en kostnad på 17 miljarder, 30 miljarder i ränteavdrag trots rekordlåga räntor och en fastighetsskatt omvandlad till en kommunal avgift på 7114 kr?
Men nu måste väl tonläget vara högt och känslorna svalla för när det väl ska röstas i riksdagen så är det DÖ, decemberöverenskommelsen, som gäller.
Då måste Alliansen enligt sitt eget förslag lägga ner sina röster för att förhindra att det blir Sverigedemokraterna som i praktiken regerar landet.
Men det har inte hindrat samma allians från att tillsammans med SD rösta igenom 70 tillkännagivanden i riksdagen som ska tvinga regeringen att göra sånt som SD och Alliansen vill. Samma SD som lovat att fälla varenda regering inklusive Alliansen om de inte gör som SD säger.
Det kanske ändå är mera ”House of Cards” än ”Stjärnorna på slottet” som utspelar sig i politiken?