På torsdagen, klockan 9.30, kom riksbanken med besked om nivån på sin viktigaste styrränta, reporäntan. Det blev en höjning. Det skedde med 0,25 procentenhet till minus 0,25.
Riksbanken har en längre tid haft negativ nivå på denna räta. Så har det varit eftersom inflationen har varit låg, ofta en bit under den nivå på två procent per år, i ett spann mellan 1,0 och 3,0 procent, som riksbanken vill att den ska hålla sig på. Ofta de senaste två, tre åren har den varit runt den nedre delen av spannet.
Både världens och Sveriges ekonomi saktar in nu, efter att ha varit god i ett antal år. Trots att ekonomin har varit bra, en högkonjunktur, har inflationen varit låg. Det är på tvärs mot hur det brukar vara.
Vid högkonjunktur brukar inflationen vara hög och riksbanker bli tvungna att kyla av konjunkturen med höjda och höga räntor.
När det blir lågkonjunktur har riksbanker behövt sänka sina räntor, eller hålla dem låga, för att stimulera ekonomin. Detta eftersom det ska bli lättare och billigt att låna pengar för konsumtion och investeringar.
Problemet i Sverige och flera andra länder är att inflationen i denna högkonjunktur varit låg och styrräntorna därför hållits låga. Om det blir lågkonjunktur finns det i så fall inget utrymme att sänka styrräntorna för att stimulera ekonomin.
I det läge vi är i nu med ännu god konjunktur om än avsvalnande, samt inflation på runt riksbankens målnivå två procent, gör riksbanken bedömningen att reporäntan kan höjas.
Eftersom utgångsnivån är negativ, och nya nivån också är det, betraktas åtgärden som ganska säker. Och utan att det ska ge alltför åtstramande effekt i ett inbromsande läge i ekonomin.
Bedömare var dock oense och hälften av dem trodde riksbanken skulle låta reporäntan vara oförändrad.
Riksbanken sägs vilja se ytterligare en höjning. I så fall kanske med åtminstone en kvarts procentenhet, så styrräntan hamnar på nollstrecket, om dagens höjning inte påverkar mer än marginell Och den internationella konjunkturen inte försämras mer än ytterst lite.
För stunden verkar hoten om handelskrig mellan USA och Kina ha ställts in, vilket fått världsekonomin att dra en suck av lättnad. Men risk finns att läget gällande det kan försämras framöver. Även andra hot mot en någorlunda god ekonomisk utveckling kan dyka upp.
I ljuset av dessa saker är det förståeligt att riksbanken passade på att höja reporäntan när ett visst utrymme för det trots allt förelåg. Detta för att ha möjlighet att sänka om konjunkturen i Sverige och världen försämras påtagligt.