I vår är det dags att gå till valurnorna igen. Då ska medborgare i hela Europa välja sina representanter till EU-parlamentet. Det är ett viktigt val i en avgörande tid. Jag är en varm EU-anhängare. Inte för att EU är perfekt utan för att jag tror på kompromisser och samarbete. I synnerhet i globaliseringens tid är det avgörande att små nationer kan gå samman utifrån gemensamma intressen.
I grund och botten är EU ett fredsprojekt som visat sig ha mycket goda effekter för medlemsstaterna. Europa låg i ruiner efter andra världskriget, ännu ett långt, blodigt och fruktansvärt krig på vår kontinent. För Krigshistoriskt intresserade saknas det inte blodigt konflikter på vår kontinent att fördjupa sig i.
Ur denna aska reste sig en önskan om något annat. En framtid där befolkningen inte skulle lida krigets fruktansvärda kval och där de ständiga konflikterna skulle lösas genom samtal istället för krig. Det har lyckats. För den som vill studera Europeiska krig i modern tid finns knappt några uppslag att välja på. Åtminstone inte bland medlemmar i den Europeiska Unionen.
Men EU är långt mer än så. För Sverige som litet exportberoende land har medlemskapet bidragit till att vi är ett långt rikare land idag än när vi stod utanför. 70 procent av vår export går till EU och de fördelar som den inre marknaden innebär skapar många arbetstillfällen och positiv utveckling i hela landet.
Vi socialdemokrater går till val övertygade om att EU är en självklar del av vår framtid. Men det är inte ett perfekt samarbete. Vi behöver fortsätta arbeta för ett Europa med ordning och reda på arbetsmarknaden, där arbetstagare ska få röra sig fritt men där låglönekonkurrensen måste bort. Arbetstagare ska inte behöva köpslå om lön eller villkor vilket tyvärr fortfarande är ett bekymmer även om framsteg gjorts. EU ska innebära trygghet för vanligt folk.
Mot detta står en växande högerpopulism. I Sverigedemokraternas föregångsland Ungern har Viktor Orban infört den s.k. slavlagen. En lag som tvingar arbetstagare att arbeta upp till 400 timmar extra per år utan att säkert få ersättning för sitt arbete. Viktor Orbans parti sitter i Moderaternas partigrupp i Europaparlamentet.
Ungern har en skrämmande utveckling. För första gången sedan andra världskriget har man på Europeisk mark stängt ett universitet. Senast det hände var när Hitler stängde ner universitetet i Oslo. Nu stänger Orban ett universitet i Budapest. Organisationen freedom house har för första gången någonsin degraderat en medlemsstat från nivån ”free”, till ”partly free”. Det är denna utveckling som står på spel i vårens val till Europaparlamentet. Demokrater behöver mobilisera för att möta högerpopulismens sirensång.