Förra veckan fattade riksdagen det sista beslutet kopplat till statens budget för 2018 – det innebär kort och gott att den budget för det gemensamma samhällsbygget som regeringen lagt fram vunnit riksdagens stöd och att investeringarna i välfärd, tillväxt och rättvisa nu kan börja rulla ut.
Jag har tidigare skrivit om de viktiga satsningarna på vård och skola, men vad som möjliggör framtida satsningar på välfärden är regeringens program för nyindustrialisering och tillväxt i näringslivet.
Och där ser vi nu att vi har en gynnsam utveckling - både på Gotland och i resten av Sverige. Men det kräver stora gemensamma investeringar. I ett litet exportberoende land är vi beroende av ständig utveckling och innovation för att kunna mäta oss i en växande global konkurrens. Många av våra svenska industrier ligger i dag i framkant, men den position som vi i dag åtnjuter är inte självskriven.
För det svenska och det gotländska näringslivet vore en borgerlig budget ett dråpslag. Miljonnedskärningarna i näringslivsutveckling, exportfrämjande, innovationer och turistfrämjande kommer att bromsa flera viktiga insatser för att svenska företag ska kunna växa.
Och här är de borgerliga partierna oss svaret skyldiga.
En reform som ligger mig varmt om hjärtat, växa-stödet, som innebär att småföretag får en kraftig rabatt för att anställa sin första medarbetare, finns inte med i något borgerligt partis budget. Centerpartiet har dock en liknande variant, och det är lovvärt, men Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna säger tvärnej till den satsningen.
Det är beklagligt. Att kunna ta det stora steg som det innebär att anställa sin första kollega är en stor ekonomisk investering, och kan vi gemensamt göra det lite enklare är det bra.
I söndags presenterade regeringen ett förslag till samtyckeslag. Det är ett stort kliv framåt i vår feministiska strävan för ökad jämställdhet. Den moderna sexualbrottslagstiftning som förhoppningsvis snart kommer på plats kommer att stärka kraven på frivillighet och samtycke, något som återspeglas i flera av de konkreta delarna i lagförslaget.
Min förhoppning är att detta ska leda till starkare rättssäkerhet för de som utsatts för våldtäkt och sexuella övergrepp, men också till en normförskjutning i hur vi som samhälle behandlar sexualbrott.
Som stolt feminist kommer jag att rösta ja när den nya sexualbrottslagstiftningen landar på riksdagens bord. Det här är en stor seger i kampen för jämställdhet.