Då är det dags att summera ett händelserikt år.
Världsmarknadens priser på råvaror slår i vissa fall igenom ända ner på den enskilda gården. Det blev extra tydligt när Ryssland i fjol stängde gränsen för griskött och mejerivaror, vilket drabbade EU:s export.
Dessutom ökade produktionen i EU av både mjölk och gris. I Sverige har efterfrågan av svenskt griskött varit stark, vilket lett till ett markant högre grispris, jämfört med övriga Europa. Den svenska marknaden värdesätter numera knorr på svansen, låg antibiotikaförbrukning och god djuromsorg.
Prisfallet på mjölk har i större utsträckning slagit igenom på gårdsnivå. Frågan har uppmärksammats stort under året, och stödet från konsumenter är mycket stort, den svenska kon och bonden är uppskattade. Men det räcker inte, det betalar inga foderräkningar.
Svenskt lantbruk verkar på en gemensam marknad i EU, blir det överskott av en vara, måste produktionen minska eller exporten öka för att uppnå balans på marknaden, innan det sker slås den ut som har sämst konkurrenskraft.
Därför är det viktigt att marknaden uppnår balans, och att öka konkurrenskraften för den svenske bonden. Vi har under många år krympt djurproduktionen i Sverige, till förmån för en ökad import av billigare livsmedel, många gånger producerade på ett sätt som inte är lagligt i Sverige.
Det är dubbelmoral, vi exporterar miljö- och djuromsorgsproblem genom att importera livsmedel som är producerade med i Sverige olagliga metoder. Nu börjar även politiker erkänna detta, det var på tiden!
Under våren kommer en ny lag att föreslås som banar vägen för mer svenskt och närproducerat i de offentliga köken.
Det är ett viktigt steg. Men det behövs fler, Livsmedelsstrategin ska klubbas i riksdagen under våren, den behöver vara tydlig och offensiv i sina målformuleringar.
Konkurrenskraftsutredningen som presenterades i mars, belyser på ett tydligt sätt hur det ser ut och vad som behöver göras för att stärka konkurrenskraften för det svenska lantbruket.
Lantbruket påverkar, och påverkas av klimatet. I samband med klimattoppmötet i Paris i år, lyssnade jag på Frankrikes premiärminister Manuell Valls, han slog fast att ingen förstår klimatfrågan lika bra som bonden, som har kontakt med naturen varje dag.
Nu finns ett globalt klimatavtal, återstår gör jobbet att leva upp till det. Vi vet att vi ligger bra till när det gäller den svenska maten och klimatet. Exempel på det är, att utsläppen från svenskt nötkött är cirka 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och att utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen.
Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet. Dessutom kan den fossila oljan på nästan alla områden ersättas av den gröna cellen.
Ska vi klara klimatutmaningen globalt behöver Sveriges biokapacitet användas mer, för att nå dit krävs det en samlad politik och långsiktig strategi.
Jag gissar att även 2016 blir ett händelserikt år!