Krönika
En jättebild av Swedbanks vd Jens Henriksson pryder den socialdemokratiska ledarsidan torsdagen den 20 juli. Jag vet inte om det är för att han förtjänar det eller om bilden avser att förskräcka för det absurda påståendet om att det är bra att bankerna tjänar stora pengar i TV-aktuellt härom kvällen. Tillsammans med gamle S-ledaren Göran Pehrsson stormade han in på bankarenan och räddade Swedbank efter Bonnesonkatastofen i samband med penningtvättshärvan. Då kanske han förtjänade att avbildas men knappast nu.
Jehna Al-Moushahidi uttrycker en närmast populistisk vrede över bankvärldens sätt att fungera. När jag skriver populistisk är det inte ett negativt laddat ord jag använder, utan jag använder ordet för att uttrycka en berättigad folklig vrede. Det är fullt möjligt att tala om solidarisk internationell vänsterpopulism i motsats till nationell högerpopulism. Min uppfattning är att S, V och MP gemensamt skulle kunna samlas i en vänsterpopulistisk vrede mot ett kapitalistiskt marknadssystem, som är på väg att styra mot mänsklig miljökatastrof och urartad fördelningspolitik, som är på väg att utarma vårt välfärdssamhälle. Vad väntar vi egentligen på?
Det är möjligt att bankmännen och miljonärerna Pehrsson och Henriksson röstar socialdemokratiskt, men de skulle med största sannolikhet inte medverka till en genomgripande reformering av kapitalismen, en utveckling av postkapitalistiska strukturer för ett rättvisare och mer jämlikt samhälle. Det som var socialdemokratins riktmärke från början men som den nyliberala marknadsekonomin kommit att motverka genom sin målsättning att minimera ett statligt baserat rättvisesystem. Man proklamerade genom sin guru, Robert Nozick, att skatt var lika med stöld och det gällde ända fram till den ekonomiska krisen 2008, då statliga ingrepp räddade marknadsekonomin. Om än tillfälligt är värt att tillägga.
Allt som skett i valfrihetens namn har sannerligen inte varit ”så himla bra” för att använda Jehnas bildspråk. Nyliberalismen har fungerat som en maskin, där offentliga medel och tjänster matats in i den ena änden och profit, regional ojämlikhet och fattigdom kommit ut i den andra änden. Och så kan vi inte ha det. Vi måste utforma nya postkapitalistiska strukturer, där en reformering av banksystemet står högt på agendan och där deras trolldoktorer, ekonomerna, tvingas bort från siarmarknaden och där politiker, som ser privatiseringar och outsourcing av industri, sjukvård, transport och skolning, avslöjas som närmast människofientliga.
Tack Jehna för att du hade modet att uttrycka en berättigad populistisk tanke. Det finns mycket mer att säga i ämnet. Till det vill jag återkomma. Kanske rent av under rubriken. ”Hvad vilja socialdemokraterna?” Tillbaka till det som var? Eller med ny framtidstro om det som måste göras?
Hans Söderberg