Året då GT hittade till alla socknar

Ganthem blev den sista socken Gotlands Tidningar besökte, det år då ledning och reportrar  bestämde sig för att inte bomma någon socken i sin bevakning.  
”I Sundre, som då har en fast befolkning på 27 personer, hade vi gjort fem reportage” skriver Ulf Hammarlund.

Ganthem blev den sista socken Gotlands Tidningar besökte, det år då ledning och reportrar bestämde sig för att inte bomma någon socken i sin bevakning. ”I Sundre, som då har en fast befolkning på 27 personer, hade vi gjort fem reportage” skriver Ulf Hammarlund.

Foto: Emil Lundberg

Krönika2025-02-01 08:21
Detta är en ledarkrönika. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Läser en artikel om Helen Coughlin i Lärbro och minns tillbaka. Helen har ett projekt att besöka Gotlands 92 socknar. Hon ser det som ett äventyr. Har fått massor av tips i sociala medier och kommer inte ha något problem att hitta socknarnas smultronställen.

2013 hade vi en ambition på Gotlands Tidningar att göra ett strandhugg i varje socken. Och vi lyckades.

I december 2012 hade vi gjort en läsarundersökning. Vi fick många kommentarer att alldeles för mycket i tidningen handlade om Visby. Och det var helt sant. Vi skrev mycket om Visby, vilket inte var konstigt, eftersom Visby är huvudorten på ön. Det är i Visby de politiska besluten tas, där länsstyrelsen, polisen, tingsrätten, andra myndigheter och de största arbetsgivarna finns.

Men det var på landsbygden vi hade de flesta läsarna av papperstidningen.

I början av juni 2013 påmindes jag av en läsare som tyckte att vi borde ge oss ut ännu mer på landet. Och det var egentligen då vi bestämde oss för att besöka alla socknar. Jag räknade hur många socknar vi varit i under de första fem månaderna, och hittade reportage från 53. Så målet var inte så långt borta. Det var 39 kvar. Ganthem blev den sista vi besökte. Reportage gjordes i mellandagarna, och publicerade i början av 2014, men eftersom det gjordes året före godkände vi oss själva.

När det var dags att sammanfatta visade det sig att vi hade flest reportage utanför Visby från Klinte, Othem, Väskinde, Roma, Bunge och Hemse. Och så Sundre, som då har en fast befolkning på 27 personer. Där hade vi gjort fem reportage. Bara det värt att fira.

undefined
Ganthems kyrka.

Läser med förvåning en text i DN, som citerar nyhetsbyrån Reuters, att det gjorts en opinionsundersökning i USA där 29 procent av amerikanerna vill att USA tar över Panamakanalen och att 16 procent vill pressa Danmark att lämna över Grönland. 

I min värld låter det helt otroligt. Som tur är finns det en faktaruta som berättar hur undersökningen gått till. 1077 amerikaner över 18 år har deltagit. Ni läser rätt, ettusensjuttiosju. Detta i en land med 350 miljoner invånare, varav tre fjärdedelar är över 18 år. Ipsos som gjort undersökningen hävdar att felmarginalen bara är fyra procent åt båda hållen. Trovärdigt? 

I min värld håller alla opinionsundersökningar på att spela ut sin roll. 

Dagens sista spaning blir Fröken Ur. Trodde den servicen var nedlagd sedan den dagen den smarta telefonen slog igenom för 20 år sedan. Men Fröken Ur finns kvar. Och inte bara det. Det rings, enligt Aftonbladet, fortfarande tusentals samtal till tidsservicen varje dag. I förra veckan möttes de som ringde av premiärrösten från 1934.

Självklart väcks min nyfikenhet om det fortfarande går att beställa telefonväckning. Jo, faktiskt. Väckningen kostar sju kronor. När telefonen ringer har man förbeställt en vänlig röst, fågelkvitter eller en galande tupp. Ja, jösses. Nästan så att jag blir sugen att testa.