Att vara fritidspolitiker är en utmaning. Att balansera ett heltidsjobb med att vara aktiv i frågor som rör den egna kommunen, emellanåt inom det fält som är ens eget specialområde i yrkeslivet. I mitt fall plan, bygg och fastighet.
Det svenska systemet för fysisk planering styrs av plan- och bygglagen, PBL, i samverkan med en lång rad andra lagar.
Lagen strävar efter att planering ska ske transparent och på demokratisk grund.
Ofta hörs i politisk debatt och media argumenten att PBL i sig är skuld till att planprocesserna är långsamma och att vi borde kunna arbeta ”snabbare” för att få fram detaljplaner och byggbar mark. För vi vill ju bygga fler bostäder för fler gotlänningar‽ Kosta. Vad. Det. Kosta. Vill. Å andra sidan bör resurser användas där de ger störst utdelning, där de gör mest nytta.
Jag blir således inte förvånad men lite trött när jag kallas till ett möte för att ”uppdatera strukturplanen för Visborg”.
”Strukturplan” smaka på ordet. Visst låter det vederhäftigt och legitimt. Men vad är det egentligen? Var i PBLs planstruktur som beskrivits ovan hör den hemma? Och håller vi på med sådant på Gotland? De korta svaren är; ingenstans och ja dessvärre.
”Strukturplan” låter ju som en mycket viktig plan men den finns inte reglerad i PBL. En ”strukturplan” omgärdas inte av något regelverk annat än det som åsätts den när den upprättas och för att vara krass; de kommuner som använder ”strukturplan” som instrument gör det för att slippa den formalia som omgärdar PBL-planer. Samråd med andra myndigheter, samråd med medborgare, utredningar och så vidare.
Att gå den informella vägen innebär att välja vad man tyder ska vara med. Det kanske upplevs som ett svar på ”snabbare” men blir också en ”plan” som innebär ett oklart läge. Vad innehåller en ”strukturplan”? Hur har den tagit fram? Vad har den roll i senare planering? Den ”strukturplan” som nu ska ”uppdateras” hade sina brister. Varför göra samma sak igen?
Svaret är att det finns bättre alternativ inom PBL:s hierarki, alternativ som passar in i plansystemet och som reglerar vad som ska tas fram och hur. En vinst för demokrati och transparens. Det handlar också om att använda knappa resurser rätt - det vill säga att hålla sig till den lagstiftade ordningen. Om argumentet är att medborgarna ska få göra sin röst hörd så går det alldeles utmärkt även i en fördjupad översiktsplan eller för all del i ett planprogram.
Den där inbjudan gnager av flera orsaker. Region Gotland bör hålla sig inom PBL:s plansystem, verka under lagarna. Även om ambitionen med den irreguljära planen är att ”bjuda in medborgarna till dialog” så finns den möjligheten även inom PBL.
Varför inte en fördjupad översiktsplan för Visborgsområdet för att senare gå vidare med planprogram och detaljplan? Det ligger inom PBL. Det är reglerat. Det innebär massor av möjligheter till dialog - speciellt i de tidiga skedena.