Krönika
Regeringen har under sina drygt 9 månader vid makten ägnat sig mest åt symbolpolitik.
Få verkliga förändringar har gjorts och många av de löften gav i valrörelsen har inte kunnat verkställas. Fast de visste ju att det var löften i det blå och de hoppades att väljarna skulle acceptera andra förslag. Så har det inte blivit dessbättre.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har lagt det ena förslaget efter det andra om strängare straff för gängkriminella främst. De konkreta förslagen och redskapen som polisen skulle kunna använda sig av finns inte i regeringens arsenal.
Koranbränningar och andra skändningar av muslimer skapar en stor oro och utnyttjas av muslimska regimer och grupper i länder i Mellanöstern. Sverige är utsatt för stark kritik och regeringen väljer att hålla tyst. Det beror delvis på att regeringen inte vill stöta sig ännu mer med den muslimska världen. Det främsta skälet är att regeringen inte vill stöta sig med Sverigedemokraterna. Därför klarar sig Justitieutskottets sverigedemokratiska ordförande Richard Jomshof och andra Sverigedemokrater från kritik av regeringens ministrar. Det vore rakryggat att fördöma sådana uttalanden men regeringsmakten är viktigare.
Det är farligt att liera sig med högerextrema partier. Finland och Israel har just nu stora bekymmer med extrema krafter och Spanien kan hamna i samma situation efter det jämna valet. Där gick glädjande nog det nationalistiska partiet Vox starkt tillbaka vilket kan inge visst hopp.
Almega som organiserar företag inom tjänstesektorn har publicerat en idéskrift som går ut på att privatisera 12 områden och använder jämförelser i utlandet som goda exempel. Jag är förvånad att de inte nämner vattenförsörjningen som ett område att privatisera. Det finns gott om företagare som skulle vilja lägga beslag på vattenförsörjningen men så långt vågade man inte gå denna gång. Privatisering av Socialförsäkringssystemet, sjukvården, alkoholmonopolet, järnvägen, motorvägar och SVT/SR är eftertraktade område som ofta lyfts fram i debatten. Almega går dock ännu längre och tycker att ett universitet kunde säljas till nån enskild som brinner för att göra Sverige ledande i utbildning. Ja vad skall man säga!
Minns att det i tid från annan i den gotländska debatten fördes fram olika förslag från borgerliga ledamöter men det resulterade inte i någon speciell privatisering. Det handlade mest om att lyfta fram bilden av det egna partiet. När fakta och konsekvenser lades på bordet hade man oftast inget att säga.
Björn Jansson, fd regionråd