I dag har vi avslutat höstsådden, den sista veten är i jorden. Nu återstår bara sockerbetsskörden och höstplöjning, sen är växtodlingssäsongen 2014 avslutad.
Vi lever nu efterdyningarna efter riksdagsvalet. Resultatet diskuteras och analyseras, många ställer sig frågan hur Sverigedemokraterna kunde bli så stora och valets enda vinnare. Det är nu viktigare än någonsin att vi är många som arbetar för ett öppet och tolerant samhälle och står upp för det, både i vardagen och i samhällsdebatten.
Riksdagen har öppnat. På fredag presenterar Stefan Löfven vilka ministrar som kommer att ingå i den nya regeringen. Klart redan nu är att det blir en av de svagaste regeringarna i modern tid.
När det gäller lantbruk så är jag särskilt nyfiken på vem som blir Sveriges näste landsbygdsminister. Vi behöver en samsyn i landet om hur vi utvecklar det svenska lantbruket, hur vi stärker konkurrenskraften och utnyttjar den potential som finns i jord, skog och trädgård. Därför vill jag göra några viktiga medskick till vår näste landsbygdsminister.
· Det finns en växande marknad för livsmedel, där svenskt lantbruk kan öka sina marknadsandelar, både i Sverige och på exportmarknaden. Men för att kunna förverkliga den potentialen krävs ett mycket medvetet arbete för att stärka konkurrenskraften för det svenska lantbruket. Glädjande nog har flertalet partier i riksdagen sagt sig vara positiva till en livsmedelsstrategi. Det blir nu viktigt att formulera tydliga och mätbara mål, med konkreta åtgärder för att nå dessa mål.
· Fortsätt det påbörjade arbetet med att förbättra myndigheternas service, handläggningstid och bemötande.
· Återför inte skatten på handelsgödsel. Det var när den togs bort 2010 en tandlös skatt som endast leder till försämrad konkurrenskraft. Läckage av växtnäring, som anges som motiv, hanteras bäst genom information, rådgivning och miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet.
· Det finns också ett stort behov av att modernisera och förenkla den svenska djurskyddslagstiftningen. Lagstiftningen kom till under helt andra förutsättningar för 25 år sedan och fungerar dåligt i modern djurhållning. Regelbördan och detaljgraden måste minska så att lagstiftningen blir enklare, mer målstyrd och flexibel. Djurägaren får då ett större ansvar att själv bestämma hur ett mål bäst uppnås på gården. Det skulle gynna både djuren och företagandet.
· Forskning, innovation och utveckling är viktiga områden att utveckla vidare. Liksom att förbättra kvaliteten på utbildningssystemet på jordbruks- och livsmedelsområdet.
· Var aktiv i internationella handelsförhandlingar, nu närmast TTIP. Säkra att inte gränserna aningslöst öppnas för klordoppad kyckling och hormonstinna biffar.
Detta är exempel på några viktiga frågor, där politiken kan göra skillnad för oss som arbetar med lantbruk. Signaler och förhållningssätt från våra politiker är viktigt. Lantbruket har lösningen på många av samhällets problem om energi- och livsmedelsförsörjning.
Låt oss tillsammans ta var på den potentialen!