LIBERAL ASPEKT
Första båten som slet av kablar hejdades bara tillfälligt av danskarna, och först i Kattegatt – skyddad av sin kinesiska flagg.
Nästa ankarsläpande båt, lastad med rysk olja som betalar ryskt krig mot Ukraina, kom inte så långt som gotländska vattnen. Finlands myndigheter stoppade den snabbt då den förstört en el- och en datakabel till Estland.
Tankbåten är tagen i beslag. Vem äger den, under dess Putinuppdrag för att förstöra kablar och runda sanktioner? Att den ingår i ryska skuggflottan är tydligt. Slitna, miljöriskabla fartyg som fraktar olja till länder som inte bryr sig om Ukrainas öde – och gärna kringgår sanktionerna mot Kreml.
Så var hör den hemma, tankbåten finländarna satt fast? Cooköarna är det officiella, osanna svaret. Och vad är Cooköarna? Några öar i Stilla Havet där de som ännu bor kvar är bara fjärdedelen av de som bor på Gotland. Långt fler har flyttat till Australien eller Nya Zeeland.
Pyttenationen är självstyrande, men också en del av Nya Zeeland, med Charles III av Storbritannien som symbolisk statschef. Likt flera andra kolonialholmar har Cooköarna kommit att användas av sådana som kan betala för att få utnyttja dem som hälarparadis och skattesmitningsredskap. Där kan man även registrera fartyg med dolda ägare.
Men mer än så. På Cooköarna har ett visst slags jurister lyckats få inrätta en rättsordning skräddarsydd för att inte bara dölja vem som äger vad utan för att ge sådana som är skyldiga pengar ett starkt beskydd mot kronofogdar och mot riktiga länders myndigheter. Det lär särskilt vara gjort för att – formellt sett inom brittiska samväldet – ha en ”finansplats” som vägrar godta utmätningsbeslut från amerikanska, och andra, domstolar.
Ett tillhåll som gjort för KGB-staten Rysslands affärer. Det är sådana ägares fartyg som, med tveksam sjösäkerhet och klara miljörisker, fraktar fossilbränslen förbi Gotland.
Ägaren, vem det nu är, har i alla fall råd att hålla sig med sjörättsadvokat i Helsingfors, som försökt misstänkliggöra finländska myndigheter.
Det här påminner om att våra demokratiers försvar mot despoter, mot militära fienders undergrävande verksamhet, mot knarkbaroner, mot skattefiffel och mot organiserad brottslighet hänger ihop.
Alla dessa hot mot fria samhällen använder sig av sådana ”ljusskygghetsparadis” som Cooköarna. Dessa utnyttjas och försvaras av handgångna jurister eller bankmän inne i våra samhällssystem.
Fler än Nya Zeeland behöver städa upp i dessa brottsbefrämjande ”paradis”.