Krönika
Det kallas rapportfloden. Det är rapporter över ekonomin i större företag som offentliggörs dessa dagar. Rapporterna rör andra kvartalet, i några fall första halvåret.
Rapporterna är speciella eftersom coronapandemin präglat perioderna. Olika branscher och företag har drabbats olika, även om många har haft försämringar, av omsättning, orderingång, vinst (resultat, förkortas ebitda).
Några få företag har påverkats mindre av coronan eller gått bättre än väntat. Men ofta har det varit en dålig utveckling för företag detta kvartal.
Sveriges näringsliv i form av företag ser ut som ett timglas. Upptill finns flera storföretag. Sverige är ett av få länder där det finns så många storföretag med tanke på landets lilla befolkning.
Nedtill i timglaset finns småföretag, egen- eller ensamföretagare och företag med ett fåtal anställda. Däremellan finns de medelstora företagen som är relativt få jämfört med i andra länder (i relation till invånarantal).
Det där med timglaset och storföretagen så är de ett visst antal som är mindre än de trots allt fler medelstora företagen. Man får se till antalet anställda eller omsättning så stämmer liknelsen.
Det som är bra för Volvo, är bra för Sverige, sa finansminister Gunnar Sträng i slutet av 1960-talet. Sveriges politik gynnade också de stora företagen under lång tid under efterkrigstiden.
Det gällde på en rad områden, som förmånliga villkor för avskrivningar av maskiner, investeringar i ökad verksamhet och annat.
Kanske lyckades de stora företagens ägare genom nära kontakt med de politiska makthavarna också utverka förmånliga villkor. Sinnebilden var industri- och bankmannen Marcus Wallenberg och nämnda Sträng med höjdpunkten på de goda relationerna under 60-talet.
De stora företagen kom dock att nästan växa ur Sverige. Flera av dem fusionerades med andra storföretag i samma bransch. Asea blev ABB. Astra blev AstraZeneca. Pharmacia blev Pharmacia & Upjohn. Och så vidare.
De stora företagen kom att ha en stor merpart av sin försäljning till utlandet och många av sina anställda där, rent av även tillverkning. Men i Sverige fanns delar ofta kvar och har många anställda och stor betydelse.
I debatten, exempelvis om arbetsrätten, fokuserar företag och deras företrädare ofta på negativa faktorer. Ofta missas de positiva saker som underlättar företagande, som politisk och rättslig stabilitet, välutbildad arbetskraft, utvecklade tekniklösningar och teknikvana konsumenter, god infrastruktur, pålitliga system för el, vatten, avlopp, återvinning, ja skola, barnomsorg, sjukvård, äldrevård (trots problemen med coronan).