Gotland behöver vattenlagring för både vardag och kris

Gabriella Hammarskjöld: "Det råder egentligen inte någon vattenbrist på Gotland om vi börjar jobba på nya sätt och börjar magasiner mycket mer vatten i landskapet på rätt ställen".

Gabriella Hammarskjöld: "Det råder egentligen inte någon vattenbrist på Gotland om vi börjar jobba på nya sätt och börjar magasiner mycket mer vatten i landskapet på rätt ställen".

Foto: Montage: Staffan Almquist TT/Felix Wedjesjö

Krönika2024-02-27 18:05
Detta är en ledarkrönika. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

C-PERSPEKTIV

Att vattenfrågorna på Gotland skulle gynnas av ett större mått av dialog, samarbete och nytänkande blev vi varse med råge när Centerpartiet arrangerade ett vattenmöte i förra veckan på Grönt Centrum i Roma. Intresset för att delta var så stort att vi fick byta lokal och säkert över 80 personer dök upp! 

Vattenmötets nyckelbudskap genom alla de fyra föredragen som hölls handlade just om att det egentligen inte råder någon vattenbrist på Gotland om vi börjar jobba på nya sätt och att alla kan bidra med sin del. Och att vi skulle kunna magasinera mycket mer vatten i landskapet på rätt ställen. Både för att kunna stärka Region Gotlands dricksvattenförsörjning, men också för att höja Gotlands kapacitet för att bedriva växtodling och djurproduktion även vid återkommande torka, vilket är ett tydligt framtidsscenario som vi står inför. 

Grundorsakerna så som ökad befolkning och ökad turism är ju i sig positiva saker som vi inte vill ändra på. När det gäller förändrade nederbördsmönster, minskade grundvattennivåer sommartid och ökad avdunstning från växterna när växtsäsongen blir allt längre är saker som vi i de flesta fall inte heller kan göra så mycket åt.

Det är här förslagen kring ökad lagringskapacitet kommer in som en viktig lösning då så enormt stora mängder sötvatten rinner av ön i dag vintertid. Men allt det här kräver utredningar, rådgivning och finansieringsmodeller. 

För större dricksvattendammar behövs fördjupade tekniska och ekonomiska studier kring lämpliga platser, samexistenslösningar mellan markägare och Region Gotland och ett ökat engagemang från övriga näringslivet som i dag förbrukar mycket vatten. Men även mer seriösa tankar och förslag kring hur dagens reningsverk och VA-ledningssystem då kan behöva anpassas och förstärkas. 

För jordbrukets del krävs sannolikt en ökad nationell finansiering för att påskynda rådgivningen. Men det behövs även en ökad statlig grundfinansiering för att stödja utvecklingen av bevattningsdammar, förbättrade dräneringssystem och bevattningslösningar underifrån som regleras med dammluckor med mera.

Inom den närmaste tiden växer också behoven runt stärkt beredskap fortare än vad vårt samhälle och Gotland egentligen hinner med. Behovet av reservvattentäkter och ytterligare stabila lagringsmagasin ökar när riskerna för allvarliga störningar kan försätta vår befolkning i akuta nödlägen som vi inte fram till nu varit vana att behöva planera för. 

För den verkligheten går inte längre att bortse från och behöver också komma högre upp på agendan i det fortsatta arbetet. Detta då beredskapsfrågorna utgör viktiga hörnstenar i strategiska avvägningar runt VA-frågor och alternativa dricksvattenförsörjningslösningar.

Intresset för vattenfrågorna är stort på Gotland! Många bäckar små blir till slut en stor å!