Ulf Kristersson tycktes full av tillförsikt i går, när han presenterade nya förslag för en förbättrad integration. Förslag som möjligen hade varit kontroversiella för fem år sedan, men som nu framstår lite som att dela ut paraplyer när dammarna svämmat över sina bräddar.
Samhällsorientering för nyanlända. Språkpaket. Obligatorisk språkförskola för nyanlända barn. Och så vidare.
Det borde vara skördetid för Moderaterna. Regeringen och de andra partierna bakom Januariöverenskommelsen är en illa hoplimmad skvader som få finner tilltalande. Den försvagar samtliga ingående partier, möjligen exklusive Miljöpartiet. Alla partier i opposition mot en sådan regering borde kunna flytta fram sina positioner.
Fler faktorer borde tala för Moderaterna. När basala funktioner för en fungerande stat skakar, så blir frågor som borde stärka Moderaterna viktiga. Frågor där regeringen saknar både vilja och kraft att agera. Lag och ordning. Försvar och säkerhetspolitik. Migration och integration. Energi och elförsörjning.
I ett läge när Sveriges tillväxt tillhör de sämsta i Europa, så är det ändå inte exempelvis de höga skatterna som oroar näringslivet mest. Enligt Dagens Industris barometer så hamnar skatterna först på fjärde plats, när ledande näringslivsföreträdare tillfrågas om vad det är viktigast att satsa på under mandatperioden. Viktigast anses vara Polis och rättsväsende. Företagarnas vd Gunther Mårder kommenterade:
– Det spelar ingen roll vad skatterna är om inte rättssäkerheten fungerar.
Ändå vill det inte riktigt lyfta för Moderaterna. Det förlorade förtroendet i migrationsfrågan har ännu inte vunnits tillbaka. Detsamma gäller försvarsfrågorna och lag och ordning. Och Moderaterna var en del av den breda energiuppgörelse vars konsekvenser partiet bara på sistone på allvar börjat opponera mot.
Jag tror att Moderaterna kan vara på rätt väg, men partiet rör sig som på hal och tunn is.
Analysen av tillståndet i riket känns nu på det stora hela riktig. Men samtidigt framstår de motåtgärder som partiet föreslår mot stora hot och problem som otillräckliga.
De åtgärder för förbättrad integration som partiet presenterade i går är vällovliga men det krävs radikalare grepp inför det utanförskap som ärvs av nästa generation på icke fungerande skolor. De åtgärder för lag och ordning som partiet tidigare har lanserat går åt rätt håll, men imponerar kanske inte när medelklassens tonåringar inte längre känner sig säkra på gator och torg. När skjutningar, sprängningar och den organiserade brottslighetens blodiga uppgörelser blivit följetong i nyhetsflödet.
Moderaterna torgför i grund och botten en mer kompetent förvaltning av en svensk modell som börjat fallera. Måste inte ambitionerna bli större än så för att det verkligen ska lyfta? Ligger inte de värderingar som behöver återupplivas – de värderingar som tillät Sverige att bli en framgångsrik industri- och kunskapsnation – på en mer grundläggande nivå än en guidad samhällsorientering genom de senaste decenniernas privatmoralistiska utveckling? En historia om ett samhälle där man inte bara kräver sin rätt utan också gör sin plikt.