Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra gav i går ett besked som jag har längtat efter hela mandatperioden. Moderaterna är nu beredda att bedriva oppositionspolitik på riktigt istället för på låtsas. I enlighet med parlamentarismen ska man på allvar försöka få inflytande över politiken via riksdagen och utmana den rödgröna regeringen.
Det innebär, bland annat, att Moderaterna vill gå till riksdagen med en för Alliansen gemensam budgetmotion. En sådan skulle kunna vinna över S/MP-regeringens budget, precis som skedde hösten 2014, precis efter valet.
När borgerligheten kritiserar regeringens politik, men samtidigt lämnar walk over i de viktigaste riksdagsbesluten, så framstår ju inte oppositionen som trovärdig. Det framstår istället som ett impotent spel för gallerierna när man varnar för konsekvenserna av regeringens politik, men samtidigt inte utnyttjar de möjligheter man har att stoppa de rödgröna.
Det tar loven av kritiken mot regeringens totala brist på integrationspolitik. Och om det nu är så allvarligt att regeringen försvagar statsfinanserna och för en expansiv politik mitt i en högkonjunktur, varför får de rödgröna budgetarna i så fall fri lejd genom riksdagen?
Så toppen. Moderaterna har insett det orimliga i de självdestruktiva ordningsregler som borgerligheten hittills har ålagt sig.
Därför var det djupt frustrerande när Centerledaren Annie Lööf strax därpå tillkännagav att hon och hennes parti tänker framhärda i att följa de självutplånande principer man hittills praktiserat.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor välkomnade å andra sidan Moderaternas kursändring och konstaterade att det stämmer väl överens med den attityd som KD redan tidigare har intagit.
Å tredje sidan skickade Liberalerna fram sin gruppledare Christer Nylander, som kallade Moderaternas besked för ”olyckligt”.
Alliansen är alltså splittrad i frågan om hur man ska utöva oppositionsrollen. Det kan, ur en synvinkel, te sig som att Alliansen är svagare än den var i förrgår. Annie Lööf avslöjade under gårdagen att hon förvarnades om Moderaternas utspel först i ett sms under onsdagskvällen. Det skulle kunna beskrivas som bristande kommunikation och förankring inom Alliansen.
Men givetvis kom Moderaternas kursändring inte som en blixt från klar himmel. Och ingenting kan få Alliansen att framstå som svagare än den ömkliga oppositionsroll som den hittills har iklätt sig. Det är bättre att man öppet visar att partierna har olika syn på denna fråga, än att Alliansen förblir enad om sin egen självstympning.
De borgerliga partierna har svikit sina väljare hittills under mandatperioden. För de borgerliga väljare som verkligen är besvikna över hur deras partier har agerat, så måste det nu ändå vara en lättnad att åtminstone två partier insett detta. Om än alldeles för sent. Jag kan bara hoppas att även Centerpartiet och Liberalerna kommer till insikt om hur illa det är att spela läggmatcher när utgången är avgörande för framtiden.