”Jag är tvungen att sälja gården, jag klarar inte av att betala amortering och ränta på lånen”.
En mjölkbonde berättar för mej om ett beslut som har varit svårt att fatta. Det märkliga ligger i fortsättningen av resonemanget.
”Lånet är på sex miljoner, men gården är värderad till 18 miljoner, så jag bör komma ur det här på ett bra sätt.”
Hur det kan komma sig att en verksamhet som inte kan betala ett lån på sex miljoner, kan vara värd 18 miljoner, kan verka obegripligt. Till viss del är det svårt att förstå, men det finns förklaringar.
Enligt LRF Konsult fortsätter priset på jordbruksmark att stiga. Under 2014 steg priset med fyra procent på riksnivå under 2014. Det är en utveckling som är mer driven av de låga räntorna än av lönsamhetsutvecklingen inom lantbruket.
Om ränteläget är den största orsaken så finns även andra orsaker. Inom till exempel spannmålsodlingen har det varit flera ganska goda år med relativt bra priser och höga skördar. Det kan vara en del av förklaringen.
En annan del är att många av köparna redan äger jordbruksmark. De köper mer mark som gör det möjligt att rationalisera brukandet och därmed sänka kostnaderna. Köpet kan också vara ett sätt att skaffa sig en tillräkligt stor spridningsareal för gödsel eller säkra tillgång till betesmark för att leva upp till lagstiftningens krav. Den mark som de redan äger har de köpt för länge sedan till mycket lägre priser än vad vi ser i dag. Även om den nya marken blir dyr så är kostnaden, fördelad på det totala markinnehavet, inte speciellt hög.
Historiskt sett har det varit en bra affär att köpa jordbruksmark. Inte för att lönsamheten inom jordbruket har ökat, utan för att markpriserna hela tiden har ökat. Det är egentligen samma mekanism som har gjort att det har varit en bra affär att köpa en lägenhet i Stockholm. Det är en bra affär så länge det i framtiden finns någon annan som är beredd att betala ännu mer. Det är precis den mekanismen som blåser upp bubblor i ekonomin.
Om det är en fastighetsbubbla som är på väg att skapas återstår att se. Om de smått osannolika prognoserna om att vi de kommande 40 åren kommer att behöva producera lika mycket mat som vi har gjort under de senaste 8 000 åren stämmer, så är det inte det. Men innan vi har facit på hand, så är det ändå nyttigt att ta med sig lantbruksrådgivaren Nick Nancholas budskap från mjölkföretagardagen på Suderbys herrgård 10 februari – det är höga fasta kostnader som knäcker lantbruksföretagen. Ränta och amortering är fasta kostnader.