Jag stod längst bak i publikleden i Almedalen när jag lyssnade på Nyamko Sabuni i onsdagskväll. Och jag kunde ju inte låta bli att notera att några meter snett framför mig stannade ett sällskap på tre för att lyssna. Och en av dem var gamla Centerledaren Maud Olofsson.
Hon verkade trivas rätt bra under talet. Centern kallar sig ju också för liberaler.
Men så kom Sabuni in på sin tid som minister. Hon berättade om hur hon för ett decennium sedan gav terrorforskaren Magnus Ranstorp uppdraget att författa det som senare kom att kallas för Rosengårdsrapporten, som varnade för radikaliseringen av ungdomar i utsatta områden.
Det tog hus i helsike då för tio år sedan. Men inte på grund av hotet. Kritiken drabbade istället rapporten, författaren och ministern som både beställt och försvarade rapporten. Invektiven haglade och det brunmålades så det stänkte om det.
Den politiskt korrekta mobben kostade Sverige tio år i kampen mot extremismen, och Sverige blev världsledande i exporten av IS-krigare.
Maud Olofsson applåderade även efter denna del av talet tillsammans med övriga åskådare. Men vad hade hon för ansiktsuttryck? Jag vet inte eftersom jag stod snett bakom henne. Men jag vet att det vittnats om hur Maud Olofsson motarbetade Nyamko Sabuni – och även Mauricio Rojas – i det borgerliga regeringssamarbetet. Och hon motarbetade dem just eftersom hon och Centerpartiet inte tålde deras ställningstaganden i frågor som rör invandrare.
Finns det någon kvardröjande bitterhet mot Centerpartiet hos Nyamko Sabuni? I så fall har hon lyckats dölja det väl under sina första dagar som partiledare. Hon har framhållit att det just nu är Liberalerna och Centern som står nära varandra och hon vägrar säga om hon föredrar Ulf Kristersson eller Stefan Löfven. Och när det gäller de känsliga frågorna om islamism med mera så har väl verkligheten slipat av åtminstone den värsta naiviteten även av Centerpartiet.
Men Centerpartiets inställning till Sverigedemokraterna förblir extrem. Under Centerns dag i går såg jag när Erik Blix intervjuade Annie Lööf för Radio P4 på SR:s scen på Donnersgatan. Redan tidigare har hon varit TYDLIG med – som hon gillar att säga – att Centern inte tänker förhandla med SD. I går gick hon ännu längre.
– Vill de förhandla med SD kan de inte förhandla oss övriga.
Så man behöver inte vara SD, det räcker med att underhandla med SD för att Centern ska vifta med pestflaggan?
Jag hoppas att Moderaterna och Kristdemokraterna verkligen ser till att både kommunicera och underhandla med de andra oppositionspartierna, så får vi väl se vem som framstår som rabiat och hysterisk om Centern därefter vägrar samtal och förhandlingar med sina gamla allianskollegor.
Under intervjun blev det också väldigt tydligt att inte bara migrationsfrågan kommer att vara en stötesten vid framtida försök till nya borgerliga samarbeten. Det gäller även kärnkraftsfrågan.
Denna fråga splittrar även det lilla liberala blocket. Sabuni framhöll vetenskap och teknisk utveckling som det främsta verktyget mot klimatförändringar. Partiet framhåller på sin hemsida att:
”Kärnkraften är leveranssäker och klimatsmart.”
Precis. Men hur ska Liberalerna få gehör för detta i ett samarbete som inkluderar inte bara Centerpartiet utan även Miljöpartiet?
För övrigt anser jag att den som vill avveckla kärnkraften hycklar, om den samtidigt påstår att klimatet är första prioritet.