Reklamen för SVT:s nya storsatsning, morgonprogrammet "Morgonstudion" som drar igång den 28 augusti innehåller de vanliga klatschiga utropen: ”Nyfiket”, ”rappt”, ”modernt”. Som vanligt riktar sig SVT till en yngre målgrupp, 20-39 år, de som i hög utsträckning inte ser någon anledning att betala för public-service och som tittar på bildskärm istället för på TV.
Det är väl högst tveksamt om "Morgonstudion" kan få dem tillbaka. Det är visserligen välkända namn som samlas i produktionen såsom André Pops, Alexander Norlén, Karin Magnusson och Pelle Nilsson.
Rutiner är dock svåra att ändra. För någon som valt bildskärm och friheten att se något när det passar är det inte självklart att bänka sig framför TV:n på morgonen.
När något nytt träder fram innebär det att något annat försvinner. I Sverige har vi en tendens att sätta likhetstecken mellan "modernt" och ”bra”. Det gäller såväl media som politik och näringsliv. När Morgonstudion sjösätts försvinner nyhetsankaret och programledaren Marianne Rundström, 66 år, efter 22 år på SVT.
Rundström passade inte in i det nya programformatet och tvingas alltså sluta sända morgon-TV. Hade hon inte valt att lämna hade hon ändå fallit för 67-årsstrecket vid nyårsskiftet. Sådan ser lagstiftningen ut. Efter 67 år kan arbetsgivaren säga upp dig utan att behöva motivera varför.
Förre statsministern Fredrik Reinfeldt har talat och skrivit mycket om att man vid 50 år befinner sig mitt i livet och därmed bör vara öppen för nya utmaningar. Eftersom arbetsmarknaden förändras snabbt måste man vara beredd att skifta spår sent i livet. Reinfeldts tal låter fint i retoriken, men har tyvärr lite med verkligheten att skaffa. Befinner man sig runt 50-strecket är det mest rationellt att inte byta bransch och absolut inte säga upp sig så länge man inte har säkrat ett jobb någon annanstans.
Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden medför nämligen att risken för att sållas bort ökar ju äldre du är. En studie av nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson visar att redan efter fyllda 40 år minskar chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare. Carlsson och Eriksson skickade ut hela 6000 fiktiva jobbansökningar där de sökande var i åldersspannet 35-70 år.
Meriterna var identiska men genom att variera åldern framkom att chansen att bli kallad till intervju minskade med cirka fem procentenheter när åldern plussades på med tio år.
Resultaten presenterades på DN-debatt i mitten av juni (14/6) utan att väcka någon omfattande debatt, kanske för att det bara bevisade något som många redan anade.
Förutom att den skapar problem för människor är åldersdiskrimineringen skadlig för samhällsekonomin. Den skapar en stelare arbetsmarknad och håller personer med erfarenhet utanför. Den säger dessutom väldigt mycket om den allmänna synen på åldrande i Sverige. Fråga bara Marianne Rundström.