På fredag i nästa vecka inleds flygvapnets övning ”Flygvapen 2016”. Planen kommer att lyfta från Visby, Uppsala och Ronneby och övningarna genomföras på dygnets alla timmar. Även armén, marinen, hemvärnsförband och militärregionala staber omfattas när man utgår från ett ”högkonfliktsscenario mot en högteknologisk motståndare”.
Försvarsmaktens ansökan om miljötillstånd för utökat antal dagar med skjutövningar på Tofta skjutfält från 125 till 220 per år kommer också snart att prövas. Det krävs fler övningsdagar när stridsgrupp 18 - ett stridsvagnskompani och ett mekaniserat skyttekompani med totalt 300 soldater - placeras på Gotland efter nyår 2018. Det skärpta säkerhetspolitiska läget kring Östersjön och Gotlands strategiska läge blir väldigt påtagligt för gotlänningarna.
Vid en aggression riktad mot våra baltiska grannstater skulle anfallaren ha stor nytta av att ha kontroll över Gotland. Före konflikten i Ukraina sågs ett sådant händelseförlopp som närmast otänkbart, men man bör betänka att förevändningen för att understödja separatisterna i östra Ukraina var att hindra språklig och annan diskriminering av den ryska minoriteten.
I den ryska utrikespolitiken används de ryskspråkiga minoriteter som hamnade i någon av de andra forna sovjetrepublikerna som påtryckningsmedel. Tröskeln att agera mot Estland eller Lettland som mot Ukraina är dock väldigt hög eftersom en attack på ett Nato-land skulle utgöra en attack på hela försvarspakten.
I avsaknad av ett fullvärdigt medlemskap i Nato förlitar sig Sverige på den ömsesidiga solidaritetsförklaring som säger att "Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett angrepp skulle drabba ett annat nordiskt land eller EU-land". Underförstått förväntar vi oss att andra länder agerar på liknande sätt mot oss.
Vad relativt få har uppmärksammat är att solidaritetsförklaringen försvagas väsentligt när Storbritannien lämnar unionen. Efter Storbritanniens utträde är det endast Frankrike bland EU-länderna som har tillräckliga militära muskler för att kunna försvara Sverige.
Solidaritetsförklaringen framstår i realiteten som en pappersprodukt. Brexit stärker därmed argumenten för en Nato-ansökan.