Byggbranschen är glödhet för närvarande. År 2014 byggdes det 29 164 nya bostäder. Prognosen för 2017 är 60 000. Byggboomen behövs. I en stor andel av Sveriges kommuner blir köerna bara längre och längre. Förutom att det skapar frustration hus unga som inte får en möjlighet att skapa sitt första boende hämmar det tillväxten.
Märkligt nog väljer unga i allt högre grad dock bort de utbildningar som leder till jobb inom byggsektorn. Trots att det i praktiken inte finns någon arbetslöshet för arkitekter, högskoleingenjörer och för dem som har gått gymnasiets byggprogram minskar antalet sökande till de utbildningarna. För byggprogrammet på gymnasiet handlar det om en minskning på hela 17,5 procent på tre år.
Byggbranschen, liksom industrin, har ett oförtjänt dåligt rykte. Det är en förklaring till att fler och fler unga inte väljer att ta en utbildning som garanterar dem ett välbetalt jobb och fast anställning utan studielån.
Bristen på byggjobbare leder till att - främst medelstora svenska byggföretag - hyr in utländsk arbetskraft eller tar hjälp av utländska underleverantörer. Enligt den officiella statistiken handlar det om 16 155 utstationerade byggjobbare, flest i Stockholmsområdet. Byggfacken menar dock att det rör sig om runt 50 000 byggjobbare från Polen, Baltikum, Ryssland, Ukraina, Uzbekistan och flera andra länder.
Att skaffa sig EU-pass är billigt och enkelt. Men många utnyttjas. Svartarbete, 60 timmars arbetsveckor och slavlöner utgör baksidan på byggboomen. Skatteverket har inte lyckats i sin offensiv att komma åt svartjobbarna. Värre är att bristen på kontroll skapar en grogrund för parallella samhällen. Myndigheterna vet inte hur många som vistas i Sverige illegalt.
Det är svårt att sätta stopp för utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Det skulle dock hjälpa om kommunerna vore mer observanta vid anbudsförfaranden. Det får inte bara handla om det billigaste priset. Det måste finnas kompetent folk som kan avgöra vad som är ett rimligt pris och hur lång tid ett projekt får ta utan att bryta mot svenska lagar och regler.
I min hemstad Nynäshamn hittade det kommunala bostadsbolaget efter mycket sökande ett slovenskt företag som levde upp till de krav som kommunen ställde och som klarade en kreditupplysning. Nu har bolaget fått kontrakt på bygget av 95 hyresrätter. Det är ett sätt att agera. Kommunerna måste bli noggrannare, för att i slutändan motarbeta det skuggsamhälle som börjar växa fram.