Tyvärr kunde Region Gotland, Region Skåne och Region Jämtland Härjedalen inte leverera statistik som är jämförbar över tid, så de är inte med i tidningen Vårdfokus kartläggning över hur många sjuksköterskor som övergett lanstingen och skaffat sig andra arbetsgivare. Och det är väl inte konstigt att hälso- och sjukvårdsförvaltningen har lika svårt att lämna relevanta underlag till tidningar som till nämnden.
Enligt Vårdfokus så hoppar sjuksköterskorna strömhopp från landstingen. Även om Gotland inte är med i undersökningen så finns det väl ingen anledning att förhållandena på Gotland är radikalt annorlunda än i resten av riket. När nio överläkare och specialläkare skrev brev till GA:s ledarsida i juni fjol så berättade de ju bland annat att:
”Situationen på lasarettet med ett minskat antal vårdplatser, ständiga överbeläggningar och erfarna sjuksköterskor som flyr lasarettet är ohållbar.”
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ger en liknande bild och säger till Vårdfokus att:
– Det är förödande för den framtida vården att kunskap och erfarenhet dräneras på det här sättet. När alla är nya så kommer mycket viktigt att missas. Vi kommer att få se fler vårdskador och dödsfall. Det är fruktansvärt. Vi har varnat för detta i så många år utan gehör.
Egendomligt nog är det få landsting som försöker djuploda anledningarna till att sjuksköterskor överger dem, men när så sker så är det uppenbart att de är missnöjda med mycket mer än lönerna. I avgångssamtal och enkäter så är förvisso lönen en av de faktorer som får sjuksköterskor att säga upp sig – kanske för att bli hyrsköterskor – men de har också kritiska synpunkter på bland annat arbetsbelastning, arbetsmiljö och stress.
Om landstingen ska få ordning på rekryteringen – och verkligen få stopp på en utveckling där de tvingas använda mer och mer inhyrd personal – så kommer man att tvingas se över hur vården är organiserad. Sjuksköterskorna behöver inte bara få bättre betalt för det arbete de genomgått en lång utbildning för – de behöver också avlastas uppgifter egentligen inte borde ligga på dem. Sjuksköterskorna, liksom läkarna, tvingas använda alltför mycket av sin arbetstid åt annat än patienterna. Uppgifter som i hög utsträckning borde utföras av annan personal, som administration, dokumentation, städning med mera. På så sätt kan sjuksköterskorna få en bättre arbetsmiljö samtidigt som de kan göra mer nytta för patienterna. En tilltagande frustration och hjälplöshet inför hur arbetet i dag är organiserat är, tror jag, kanske den viktigaste förklaringen till att sjuksköterskorna flyr landstingen.
Landstingen har orsakat sin egen personalbrist. De kommer aldrig att lösa det problemet om de fortsätter att använda den ineffektiva organisation och den arbetsfördelning som orsakat det.