Rubriken är ett svar på Erik Franssons fråga i hans rubrik på S-ledarsidan i GT i går: "Vem kan man lita på?"
Enligt ett talesätt är det bara döden och skatterna man kan vara riktigt, riktigt säker på.
Erik Fransson skriver om falska nyheter och menar att P4 Kronoberg upptäckt en sådan. Men jag håller inte med honom.
Vi tar det från början.
I Växjö beslutades nyligen att veckliga böneutrop ska vara tillåtet. 110 decibel utomhus! Enligt en ljudexpert är det en nivå som "motsvarar gränsen för vad som är tillåtet på en konsert".
Strax därpå publicerade Smålandsposten en artikel där en företrädare för katolska kyrkan berättar hur de hade ansökt om och förvägrats klockringning i samband med gudstjänst. En artikel som uppmärksammades över hela världen. Så även på denna sida, där jag avslutade en kort notis med:
"Tydligen värnas medborgarna i det villaområdet mer, än de som bor i miljonprogrammet vid moskén."
Erik Fransson menar att P4 Kronoberg har tagit reda på hur det egentligen förhåller sig. Kanalen kunde inte hitta några ansökningar om klockringning till vederbörliga myndigheter under de senaste 25 åren. Ett faktum som senare även uppmärksammats av Dagens Nyheters "faktagranskning". Smålandspostens nyhet var fel. Fake news!
Men det är en mycket ytlig granskning med små ambitioner.
Smålandsposten har i själva verket gjort mycket mer för att själva följa upp och fördjupa sin egen nyhet och klarlägga hur det egentligen förhåller sig. Katolska kyrkan i Växjö förnekades möjligheterna till klockstapel och klockringning i den bygglovsprocess som föregick uppförandet av kyrkan på 90-talet. Man var tvungen att ur planerna avlägsna den infrastruktur som krävs för klockringning, för att bygglovet skulle beviljas.
Har katolska kyrkan nekats klockringning i Växjö? Ja, det tycker jag att man med fog kan hävda. Även om det naturligtvis är helt centralt att vi fått reda på hur det gick till och att det skedde på ett sätt som var helt annorlunda än det först framstod. Och helt annorlunda än den process som ledde till att böneutrop tilläts.
Även sanningen kan presenteras och tolkas på många olika sätt. Den statsunderstödda faktagranskning som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT och Sveriges Radio nu samverkar kring bör inte förenkla sammansatta och komplicerade frågor för att kunna dra snabba och publikfriande slutsatser. Ibland låter sig inte slutsatserna reduceras till en tumme upp eller en tumme ner.
För övrigt har dessa nyhetsorganisationer demonstrerat vid ett flertal tillfällen att det finns ett behov att kritiskt ifrågasätta även deras rapportering ibland.
I den nya medievärlden framstår det inte sällan som ett problem när olika människor, på grund av att de konsumerar olika källor har helt olika bild av världen.
Det är ett problem och det bidrar till att splittra samhället. Men vore det bättre om samliga medier skildrade världen på exakt samma överenskomna sätt? Det vore förfärligt.