I skuggan av den senaste krisen inom lantbruket – mjölkkrisen – försöker landets gymnasieskolor som erbjuder ett naturbruksprogram locka nya elever. Det är en ständig kamp om att förändra och förbättra utbildningen för att göra den mer attraktiv. Det är ett helt nödvändigt arbete. Som vi kunde läsa i gårdagens GA stod förra året 43 procent av platserna på naturbruksprogrammet lediga vid terminsstart.
Naturbruksskolor är till sin natur dyra att driva. Det krävs maskiner, byggnader och djur av alla de slag. Av den anledningen blir de interkommunala ersättningarna ganska höga. Det kan därför misstänkas att studievägledarna på orter som saknar naturbruksskola har, mer eller mindre uttalade, direktiv om att försöka dämpa entusiasmen hos de elever som när en dröm om en framtid inom lantbruket. För lantbruket är det givetvis ett problem att det saknas utbildad arbetskraft, vilket ofta får till följd att arbetskraften rekryteras från andra länder.
Mjölkkrisen är bara en i raden av kriser, vi minns till exempel griskrisen som vi levt med några år. För lantbruket är balansgången svår mellan att skapa uppmärksamhet kring bristen på lönsamhet inom näringen, samtidigt som man ska framstå som ett framtidsyrke och som en attraktiv arbetsplats. Det är en fråga om tidsperspektiv. Visst är det kämpigt just nu, men i ett längre perspektiv är framtiden för lantbruket kanske ljusare. Hur många hundår som ligger mellan dagens läge och den blomstrande framtiden kan dock ingen säga. Det är därför oansvarigt att ge en falsk förhoppning om framtiden, vare sig den bygger på löften om ”snabba cash” eller ett idylliskt liv med fikakorg och grässtrå i mungipan.
Bondeyrket har genomgått en stor förändring, från mindre gårdar där sysslorna kunde skötas av familjen, till större företag med anställd personal. Bonden ska inte bara vara duktig på att mjölka kor och köra traktor. I den nya rollen ingår chefskap, med allt vad det innebär i form av ledarskap och förmåga att inspirera och motivera sina anställda. I takt med att jordbruket har gått från att präglas av prisreglering och därmed stabila priser till att i dag vara direkt utsatt för extrema variationer till följd av händelser någonstans i världen, har också behovet av ekonomiskt kunnande både förändrats och ökat.
Framtidens bönder är i behov av en utbildning som erbjuder, inte bara de traditionella kunskaperna, utan även spetsiga kurser i ledarskap och ekonomi. Det är något att ta med sig när man önskar skapa utbildningar som både är relevanta och attraktiva för de elever som nu och i framtiden ska söka till gymnasieskolan. Kanske till och med viktigare än att locka med gratis körkort och iPad.