Sommartider har under många år i stora delar av Sverige kommit att bli synonymt med snåla tider i välfärdssverige. Det är mer regel än undantag att bristen på personal inom Polisen, sjukvården och inom omsorgen förvärras under sommarmånaderna. Naturligtvis är det brottsutsatta, patienter och brukare som drabbas när bristerna i välfärden blir tydligare.
P4 Gotland (2/8) berättade exempelvis häromdagen om personalbristen inom hemtjänsten på ön. Den resulterar i uteblivna besök och att personalen pressas till sitt yttersta och tvingas leva med dåligt samvete, både på jobbet och på fritiden.
Färre i personalstyrkan tvingar fram prioriteringar. Eftersom larmen bör besvaras först dras det ner på den allmänna tillsynen av äldre och unga med hemtjänst. Tre dagliga besök blir två som blir till ett. I juli rapporterades 30 avvikelserapporter utav sammanlagt 133 under året. Det är lätt att förstå att pressen leder till en ond cirkel där överarbetad personal till sist går i vägen.
Ett annat problem är att kompetensen och erfarenheten sjunker under sommaren, från allmänt låga nivåer. Yngve Gustafson, professor i geriatrik, blev genom SVT:s serie "Sveriges bästa hemtjänst" känd för en bredare allmänhet. Gustafson har arbetat med patienter på äldreboenden och bedrivit forskning om äldreomsorg i mer än 30 år.
Att vårda äldre på ett medicinskt korrekt sätt kräver kompetens och resurser, istället är det inte sällan ung och oerfaren vårdpersonal som ska upptäcka och hantera undernärda och multi-sjuka äldre. Resultatet blir att det begås misstag inom hemtjänsten i en helt annan skala än på vårdinrättningarna.
Gustafson har i sitt arbete stött på en utbredd misär bland de äldre. Kvaliteten på äldreomsorgen varierar förstås över hela landet - både mellan och inom kommunerna. Men bara det faktum att 75 000 svenskar faktiskt svälter och att 15 000 årligen riskerar att dö av undernäring räcker för att visa att något har gått riktigt snett. Gustafson pekar på äldreboenden där det kan gå 17 timmar mellan måltiderna. Dessutom på en allmänt utbredd felmedicinering som hänger samman med avsaknad av fortbildning hos dem som tar hand om våra äldre.
Ungefär 400 000 personer i Sverige har kommunal hälso- och sjukvård. Enligt ett pilotprojekt som omfattade 600 journaler hade nästan varannan patient, eller 43 procent, drabbats av skada, oftast fallskada, läkemedelsproblem, infektioner eller trycksår. 38 procent hade vårdrelaterade skador. Mörkertalet är stort och någon mer omfattande studie finns inte, men skillnaden är ändå markant mot sjukvården där en tiondel drabbas av en undvikbar skada.
Denna mörka bild är inte entydig. Exemplen på misskötsel, vanvård och slarv är dock alldeles för omfattande för att inte lyftas fram i ljuset. Med tanke på att en större andel av Sveriges befolkning kommer att behöva omsorg i framtiden och att kommunernas ekonomier överlag blir alltmer trängda så pekar de flesta tecken dessutom i fel riktning. De vårdbehövande är heller ingen stark grupp som kan göra sina röster hörda.