Fler olyckor ingen naturlag

Varning för vildsvin. Skylten är från Skåne där problemen med svinen har accelererat på senare år. På Gotland handlar det om rådjur. Det finns tekniska lösningar för att minska olyckorna.

Varning för vildsvin. Skylten är från Skåne där problemen med svinen har accelererat på senare år. På Gotland handlar det om rådjur. Det finns tekniska lösningar för att minska olyckorna.

Foto: JOHAN NILSSON / TT

Ledare Gotlands Allehanda2016-09-08 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Rådjursolyckorna tilltar på Gotland. I Nationella viltolycksrådets rika statistik ser man tydligt den uppåtgående kurvan de senaste åren: 180 inrapporterade fall av rådjursolyckor år 2010, 256 rapporter år 2012, 357 år 2014 och 366 olyckor hittills i år. Här finns dock ett mörkertal på kanske så mycket som hälften eftersom man måste vända sig till Polisen för att komma med i statistiken.

Naturen har en tendens att reglera stammarna genom sjukdomar och andra predatorer. Därtill gör jägarna en stor insats att hålla stammen nere och som hjälp vid eftersök och vid utryckning vid olyckor. Vid sidan av lidande för människa och djur medför dock viltolyckorna en betydande och tilltagande samhällskostnad som inte går att ignorera. I hela Sverige kan det röra sig om 3-4 miljarder kronor per år men det lär röra sig om större summor.

Det föreligger stora regionala skillnaderna i olycksstatistiken. Risken att krocka med vilt är exempelvis ungefär 13 gånger större i Kronoberg jämfört med Stockholms län, 35,6 olyckor per 1 000 personbilar jämfört med 2,6 olyckor.

Det borde läggas mer forskning och resurser för att öka trafiksäkerheten i hela landet. I slutet av 1970-talet lade den nationella VIOL-utredningen fram förslag på åtgärder kring hur man skulle minska olyckorna. Sedan dess har dock viltstammarna kraftigt förändrats. Älgstammen har minskat medan vildsvinen har ökat explosionsartat. Omfattande och effektiva lösningar på hur man kan skydda personer och fordon mot dagens viltstammar har dock uteblivit. På Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, konstaterar man att de ansträngningar som har gjorts att minska olyckorna de senaste decennierna inte haft någon större säkerställd effekt.

Därmed inte sagt att det inte går att vända den olyckliga trenden. Forskningen visar att hastighetssänkningar i vissa högriskområden och under vissa tider kan vara effektiva. Det gör bilisten mer uppmärksam än en permanent nedsatt hastighet.

Andra tekniska och dyrare lösningar behöver också testas och utvärderas i praktiken. Dit hör Trafikstyrningssystem, planskilda passager, viltpassager och viltövergångar där trafikanter och djur varnas för varandra och både trafikens och djurens rörelser övervakas. Trafikolyckorna är en landsbygdsfråga. Regeringen kan inte stillasittande se på när det faktiskt finns hjälpmedel som kan få ner olyckorna på Gotland och i Sverige.