Jag tycker att Region Gotland borde ha goda möjligheter att få extra tilldelning från regeringen för de fördyrande omständigheter som Sveriges minsta sjukvårdshuvudman lever under. Och då syftar jag inte bara på att regeringen borde vilja gjuta olja på de upprörda vågorna från den valhänta hanteringen av Nord Stream 2 och Slite hamn. Existerande extratilldelning var ju underdimensionerad (jämfört med utredningsförslaget) redan 2004 och har förblivit på samma nivå, trots att de svårigheter som extratilldelningen ska kompensera för kan antas ha vuxit.
Med detta sagt måste jag ändå invända mot ett påstående från regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) i gårdagens GA. Om sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) sade han:
– Vi hoppas att han kommer att lyssna på oss och ta till sig av våra argument och förstå. Regeringen vet ju om att små landsting har det svårare än de stora.
Gabriel Wikström kan säkert ta till sig ett sådant argument. När han var på ön så sent som i november var ju hans patentlösning på Region Gotlands och hela Sveriges sjukvårdsproblem de numera havererade planerna på storregioner.
Tyvärr är argumentet delvis falskt.
Givetvis är det problematiskt att vara en så liten sjukvårdshuvudman som Gotland, bland annat på grund av öläget och att vi måste ha ett eget akutsjukhus. Men i övrigt tycker jag att det är svårt att finna stöd för att Sveriges små sjukvårdshuvudmän har det svårare än de stora.
Landstingens skattenivå borde samvariera med deras problem att finansiera verksamheten. Och man kan inte påstå att de små landstingen tvingas ta ut högre skatter än de stora.
Visserligen har rikets tredje folkrikaste landsting – Region Skåne – den lägsta landstingsskatten. Men det allra folkrikaste – Stockholms läns landsting – har också den högsta landstingsskatten.
De två minsta landstingen (av 20) är Blekinge och Jämtland/Härjedalen. De har Sveriges 8:e och 9:e lägsta landstingsskatt.
Bland Sveriges 20 landsting går det inte att hitta något samband mellan storlek och uttaxering. Stora och små landsting har ungefär lika stora problem – även om dessa problem är något olika.
Många av den gotländska sjukvårdens problem skulle för övrigt bestå även inom en storregion. Exempelvis skulle bristande befolkningsunderlag och öläget fortfarande göra att Gotland behöver ett eget akutsjukhus som blir förhållandevis dyrt. Det viktigaste för Gotlands del är att finansieringen av detta löses på ett bra sätt. Gärna ett bättre sätt än att inkorporera Gotland i en Stockholmsregion med Sveriges högsta landstingsskatt